Anmäl dig idag till GMO-FRI KONFERENS 2015 i Berlin

Nu kan du anmäla dig till GMO-FREE 2015 konferens.

GMO Free Europe – Future Opportunities and Challenges
Sprid gärna länken i ert nätverk.
Tack för hjälpen!!
GMO-FREE Europe Conference 2015
Future Opportunities and Challenges
Berlin, May 6 – 8 2015

Ten years after our first conference in Berlin we proudly invite you to the 8th European Conference of GMO-Free Regions, jointly organised with the Network of GMO-Free Regional Governments, Danube Soya and the ENSSER science network. Please join us and register now!

Reservera datumet: 6-8 maj 2015 – GMO FRI KONFERENS

gmo-free-europeHög tid att reservera datumet!
GMO Free Europe – Future Opportunities and Challenges

Sprid meddelandet gärna till ert kontaktnät.
Tack för hjälpen!!


Ett meddelande från
Save the Date: GMO Free Regions Conference, 6-8.05.2015 in Berlin

Dear Friends!

Before a well-deserved Christmas’ and New Year’s break, we would like to share some good news with you and cordially invite you to save the date of 6 – 8 May 2015 for a big, big meeting of the European GMO Free Regions and their friends around the world!

Ten years after the first GMO Free Regions conference we will gather again in Berlin to celebrate a successful decade of the anti-GMO movement and to discuss the challenges ahead!

For the first time, we will jointly organize this conference with the Network of GMO-free Regional Governments and the Danube GMO-free Soya Association. The program is not yet carved in stone and you are welcome to contribute with suggestions for workshops and topics.

We look forward to meeting you again for work, shared stories and celebrations. Feel free to share this announcement with those you believe should be part of our meeting and to link to our website, including the latest GMO news and conference updates.

With the best of our seasonal greetings we hope to see you in May in Berlin!


Benny, Irmina, Akiko

Importen av både nöt- och griskött minskade från länderna där lantbruksdjur utfodras med GMO-foder

Jordbruksverket (2014-09-12)
Importen till Sverige av nöt- och griskött minskade första halvåret 2014

Jordbruksverkets beräkningar av handeln med kött första halvåret 2014 visar att importen av både nöt- och griskött minskade. För nötkött var minskningen 7 procent medan importen av griskött krympte med knappt 6 procent omräknat till slaktad vikt. Samtidigt ökade exporten av båda köttslagen med 17 respektive 28 procent. Även den svenska produktionen ökade, framför allt av nötkött. Sammantaget gör detta att den svenskproducerade andelen av förbrukningen ökade med omkring 3 procent.

Jordbruksverkets beräkningar av den samlade marknadsutvecklingen för kött utgår från slaktad vikt. Detta för att det ska vara möjligt att jämföra handel med produktion. Samtliga produkter som innehåller kött omfattas av handelsberäkningen, även charkvaror. På detaljnivå är dock en jämförelse av handeln mätt i produktvikt möjlig och den visar att importen av nötkött från Tyskland sjönk med hela 17 procent första halvåret. Även för griskött är det importen från Tyskland som minskat mest, med 11 procent. Importen av griskött från Danmark sjönk också, men bara med 3 procent.

Minskad förbrukning av nöt- och griskött
Den beräknade förbrukningen av nöt- och griskött sjönk med drygt 3 respektive 4 procent första halvåret i år. Detta beror på att ökningen av den svenska produktionen av nöt- och griskött är mindre än den minskade tillgången på kött till följd av minskad import och ökad export.

Är detta ett trendbrott?
– Förbrukningen av kött i Sverige har ökat under lång tid, samtidigt som den svenska produktionen minskat. Detta har lett till att en allt större del av det kött vi äter i Sverige är importerat. Nu ser vi relativt stora förändringar i motsatt riktning under det första halvåret 2014, men det är för tidigt att säga om det rör sig om ett trendbrott. Samtidigt som vi ser dessa positiva signaler inom köttsektorn så oroas vi av situationen inom mejerisektorn, säger Åsa Lannhard Öberg på enheten för handel och marknad.

Förändring 2014/2013 (första halvåret)
Andel av förbrukningen producerad i Sverige
+3,5 % -7,0 % +17,3 % -3,2 % 52,8 % (+3,4 %)  
+0,1 % -5,7 % +27,5 % -4,0 % 68,5 % (+2,8 %)  
+4,4 % +10,6 % +15,4 % +9,0 % 24,3 % (-1,1 %)  
+3,0 % +24,4 %  
Tabellen visar förändringen i procent första halvåret 2014 jämfört med samma period 2013. Jordbruksverket har ännu inte tillgång till produktionssiffror för fågelkött första halvåret 2014.

Dansk statistik över exporten av griskött till Sverige som nyligen publicerats visar att leveranserna till Sverige ökade första halvåret 2014. Ökningarna avser dock främst biprodukter och beredda produkter av gris, medan exporten till Sverige av rena styckningsdetaljer minskade med 10 procent.

(Läs mer på Jordbruksverket)

DCA – Danish Centre for Food and Agriculture, Aarhus University, Denmark (4 February 2014)
Memorandum on ”The feeding of genetically modified glyphosate resistant soy products to livestock”
Martin Tang Sørensen, Hanne Damgaard Poulsen and Ole Højberg, Department of Animal Science, Aarhus University, Denmark
Based on the increasing use of glyphosate at global level over a number of years, on the glyphosate contents in GM soy, on the discovery of glyphosate in the urine of Danish cows and on the disparate inhibition by glyphosate of pathogenic and non-pathogenic bacteria, it is estimated that there is a need to test the two stated hypotheses. Similarly, there is a need to verify how much glyphosate there is in GM soy products imported for animal feed. The studies should include both in vitro laboratory experiments with relevant bacterial strains, and experiments with animals. An optimal and detailed protocol must be carefully designed, but could include soybean meal and cereals with known concentrations of glyphosate.

Detection of Glyphosate Residues in Animals and Humans (Received January 04, 2014; Accepted January 28, 2014; Published January 31, 2014)
Monika Krüger1, Philipp Schledorn1, Wieland Schrödl1, Hans-Wolfgang Hoppe2, Walburga Lutz3 and Awad A. Shehata1,4*
In the present study glyphosate residues were tested in urine and different organs of dairy cows as well as in urine of hares, rabbits and humans using ELISA and Gas Chromatography-Mass Spectroscopy (GC-MS). The correlation coefficients between ELISA and GC-MS were 0.96, 0.87, 0.97and 0.96 for cattle, human, and rabbit urine and organs, respectively. The recovery rate of glyphosate in spiked meat using ELISA was 91%. Glyphosate excretion in German dairy cows was significantly lower than Danish cows. Cows kept in genetically modified free area had significantly lower glyphosate concentrations in urine than conventional husbandry cows. Also glyphosate was detected in different organs of slaughtered cows as intestine, liver, muscles, spleen and kidney. Fattening rabbits showed significantly higher glyphosate residues in urine than hares. Moreover, glyphosate was significantly higher in urine of humans with conventional feeding. Furthermore, chronically ill humans showed significantly higher glyphosate residues in urine than healthy population. The presence of glyphosate residues in both humans and animals could haul the entire population towards numerous health hazards, studying the impact of glyphosate residues on health is warranted and the global regulations for the use of glyphosate may have to be re-evaluated.

Document Title Determination of Glyphosate residues in human urine samples from 18 European countries
Test Compound Glyphosate and AMPA
Study Initiation Date March 2013
Study Completion Date June 6, 2013
Test Facility Medical Laboratory Bremen, Haferwende 12,
28357 Bremen, Germany
Sponsor BUND, FoE
Date of the Document June 12, 2013
In this study, 182 urine samples received from 18 European countries were analyzed for Glyphosate and AMPA residues using a new GC-MSMS method (see table 2). With a LOQ of 0,15 µg/l, on average 44 % and 36 % of the urine samples analyzed were found to contain quantifiable levels of Glyphosate and AMPA, respectively. However the frequency of detection calculated for each individual EU-state ranged from 10% to 90% (see Table 4). The highest Glyphosate concentration was 1,8 µg/L (Latvia 6), the highest AMPA concentration was 2,6 µg/L (Croatia 3). All in all 12 (6,6%) participants of the study significantly exceeded the tentative reference value of 0,8 µg/L for
Glyphosate (see section 4).
In general, Glyphosate and AMPA urinary level do not correlate very well. This is due to the finding that the ratio AMPA/Glyphosate (AGR) in human urine is very variable probably reflecting the variable AGRs in diet. A high AGR
suggests an additional exposure against Aminopolyphosphonate based tensides like ATMT or EDTMP, which easily degrade to AMPA.
The results give a first idea to which extent adults in 18 European countries are exposed to Glyphosate. The regional and individual variations are large. Diet seems to be the main sources of exposure. However, more scientific work is needed to distinguish between different exposure situations.

GMO-free Labelinglogo_ohne_gmo

The German term “ohne Gentechnik” is not an exact translation of the English term “GMO-free”. In German, the term has been coined to reflect precisely the legal definition of a food substance that is without any genetic engineered material

Statutory Source

In short, for a food product to be labeled “Ohne Gentechnik” (no genetic engineering), it must meet the following criteria. It should contain:

– No genetically modified organisms (GMOs) or parts thereof
– No vitamins, aromas, enzymes and other food additives manufactured with the help of GMOs
– No GMO material in animal feed, with strict time limits being observed if animals have at some point been given feed containing GMOs.

When buying food that carries the “Ohne GenTechnik” seal consumers will be assured that these three criteria are met.

GMO-fältförsök i Halmstads kommun och Laholms kommun med GMO-träd

GMO-fältförsök: Ansökan om fältförsök med genetiskt modifierad asp
a) Ansökningsnummer – B/SE/14/6846
b) Datum för mottagande av ansökan – 2014-08-21
c) Projektets namn
Snabbväxande hybridaspar – hur är sambandet mellan tillväxt i växthuset och i fält? – Förlängning
d) Planerad utsättningsperiod
A.2. Sökanden (företag, institution eller motsvarande)
Namn: Umeå Universitet, Umeå Plant Science Centre, Fysiologisk botanik
C.2. Utsättningsplatsens lokalisering
Arlösa gård i Halmstads kommun och Våxtorps planskola I Laholms kommun
C.3. Platsens storlek (m2)
Mindre än en hektar på varje lokal

— Originalmeddelande —
Från: Heléne Ström
Datum:2014-09-12 10:02 (GMT+01:00)
Till: Genteknik
Rubrik: Ansökan om fältförsök med genetiskt modifierad asp

Du får detta mail eftersom du bett om att få information om ansökningar om fältförsök med genetiskt modifierade växter.
Jordbruksverket har fått en ansökan om förnyat godkännande av fältförsök med genetiskt modifierad hybridasp. Dessa aspar fick tillstånd att planteras ut 2010 (Jordbruksverkets dnr 22-12395/09).
En sammanfattning av ansökan finns publicerad i tabellen längst ner på följande sida:
Alternativ sökväg: Startsida / Odling / Genteknik (GMO)/ Kommentera ansökningar
Allmänheten och andra intresserade ska ges tillfälle att yttra sig innan Jordbruksverket fattar beslut i tillståndsfrågan enligt 2 kap 10 § förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
Synpunkter ska skickas till senast 16 oktober 2014.

Genetiskt modifierade organismer i Sverige (Naturvårdsverket)
En genetiskt modifierad organism (GMO) är förändrad i arvsmassan på ett sätt som inte kan ske naturligt. GMO som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige ska inte släppas ut i miljön.

Remissvar angående fältförsök med hybridasp (Naturskyddsföreningen)
GMO-träden skapar farhågor (Förbundet Sveriges Småbrukare)
Naturvänner varnar för GMO (Skydda Skogen)
Naturvårdsföreningen om GMO (Simlångsdalens naturvårdsförening)

GENETICALLY ENGINEERED TREES – THE NEW FRONTIER OF BIOTECHNOLOGY (CENTER FOR FOOD SAFETY (CFS) SEPTEMBER 2013): This report suggests that GE trees and plantations are not a visionary, sustainable way forward, and instead will lead to myriad, widespread harm to nature and societies.

GreenMedTV: Genetically Engineered Trees – The Increasing Threat / Documentary Video
The Growing Threat Genetically Engineered Trees – Award winning documentary film explores the growing global threat of genetically engineered trees to our environment and to human health. The film features David Suzuki, who explores the unknown and possibly disastrous consequences of improperly tested GE methods. Producer: tankerenemy.

Jordbruksverket: Fältförsök
I Sverige har man har gjort fältförsök med genmodifierade växter sedan 1989. De vanligaste växterna i fältförsök har varit potatis, raps och sockerbeta. Andra växter som används är till exempel backtrav, äpple, lin och majs.

Beslut om fältförsök med genetiskt modifierad hybridasp och asp

Beslut om fältförsök med genetiskt modifierad hybridasp
Genetisk modifiering
2014 Ändrade vedegenskaper SLU 4.6.18-761/14PDF
2013 Asp som modellsystem Umeå universitet 22-2655/12PDF
2012 Ökad tillväxt SweTree 22-12623/11PDF
2011 Ökad tillväxt, torkresistent SweTree 22-2397/11PDF
2011 Ökad tillväxt SLU Umeå 22-3992/11PDF
2010 Ökad tillväxt Umeå Universitet 22-12395/09 PDF
2008 Insektsresistens och ändrad lignin SLU Umeå 22-379/08PDF
2004 Fotosyntesrelaterade proteiner Umeå Unviersitet 22-1309/04PDF

European Commission > JRC > IHCP > Our Databases > GMOinfo – GMOregister
Deliberate release into the environment of plants GMOs for any other purposes than placing on the market (experimental releases)

LRF Mjölk: Inga signaler som tyder på att mejeriföretagen skulle överge GMO-friheten

från: Hilda Runstenhilda_Runsten1
till: Hej Då GMO Nätverk
datum: 9 september 2014 20:14
ämne: SV: Svar Angående djurfoder

Mjölkdelegationen (som styr LRF Mjölk) har antagit en strategi för hållbart foder som handlar om att fasa ut alla ohållbara fodermedel. Alltså inte bara soja utan även ohållbara palmprodukter mm. Detta ska göras möjligt genom att höja kvaliteten på vallen istället och öka den inhemska odlingen av proteingrödor.

Mjölkbranschen har ingen gemensam GMO-policy längre eftersom det visade sig kunna strida mot konkurrenslagstiftningen, men alla mejerier har istället antagit egna individuella GMO-fria policys. Så vitt jag kan bedöma finns det i nuläget inga signaler som tyder på att någon eller några av mejeriföretagen skulle överge GMO-friheten, det är alldeles för viktigt ur ett konsumentperspektiv.

Hälsn. Hilda

Hilda RunstenLRF_MJOLK
LRF Mjölk / Dairy Sweden
Miljö och klimatexpert / Environmental & climate expert

GMO-fritt – En frihet Sverige borde värna om

Sveriges fem ledande miljö- och konsumentorganisationer tillsammans med Norges fem motsvarade, skrev en debattartikel om GMO-djurfoder i Dagens Industri den 31 augusti 2014. Svenska djuruppfödare har i princip låtit bli att använda GMO som djurfoder sedan GMO-sojan först tilläts importeras till Sverige hösten 1996. Mellan 2006 och 2011 meddelade dock köttföretaget SCAN grisuppfödare att SCAN skulle tillåta användning av det amerikanska kemi- och GMO-företaget Monsantos GMO-soja. GMO-sojan är tolerant mot glyfosat som är det aktiva ämnet i ogräsmedlet Roundup. Men i övrigt har det svenska lantbruket valt GMO-fritt vilket gett de konsumenter som bryr sig om hälsa, natur, vad djuren äter och vad man betalar för, ett förtroende för svenska produkter.hejdagmo

Men i början av 2014 började den svenska djurindustrin tala om att de ville släppa in GMO som djurfoder. Bland anledningarna nämndes att det inte finns någon efterfrågan från konsumenter att ha kvar GMO-fritt. Det är sant att det finns många olika konsumenter i Sverige och att vissa väljer produkter på grund av pris, men det finns också en majoritet av konsumenter som väljer sin mat på grund av kvalitet. Matbutiker i Sverige ökar sin försäljning av ekologisk mat, år efter år. Denna grupp av konsumenter är den bas som Sveriges livsmedelsindustri borde lita på och samarbeta med. Det är en stor och ökande grupp konsumenter som betalar för kvalitet.

Varför vill svenska matproducenter riskera det förtroende från trogna konsumenter som de har verkat för hittills? I Tyskland pågår en stor diskussion kring GMO-foder och handeln i Tyskland vill se en tillbakagång till GMO-fritt, eftersom efterfrågan är så stor.

I den intressanta intervjun i länken ovan, uppger Lantmännen till Feed Navigator att även om vissa inom djurindustrin bestämt sig för att släppa in djurfoder med GMO till Sverige, så kommer det ta tid. Det låter som om det finns många djuruppfödare som egentligen vill ha kvar det GMO-fria fodret. De miljö- och konsumentorganisationer som uppmanar svenska producenter att värna om de svenska mervärden som den svenska produktionen ger, sätter stor vikt vid GMO-fritt. Hoppas att svenska djuruppfödare och livsmedelsindustrin planerar långsiktigt och tänker på vad som är bäst för Sverige, för jordbrukarnas och djurens hälsa och för miljön. Vi hoppas att man fortsätter värdesätta relationen till konsumenterna som verkligen bryr sig om det svenska lantbruket.

Akiko Frid
Nätverket Hej då GMO är inte en organisation eller en förening. Vårt gemensamma mål är att skapa ett GMO-fritt Sverige och en GMO-fri värld.


Tyskland på väg mot GMO-fritt foder

Ska Tyskland sluta använda GMO-foder från januari 2015? Det är en stor fråga just nu. Handeln vill att uppfödarna omedelbart ska sluta med GMO-foder, men Thomas Jenning som företräder branschorganisationen ZDG vill utreda frågan innan man tar ställning. I Tyskland vill handeln att allt foder ska bli GMO-fritt, alltså även till kor och gris. Men höns och ägg har prioritet. Janning säger till tyska Lebensmittel-Zeitung att om man kommer överens kan man börja med GMO-fritt foder under 2015, efter skörden av soja. Handeln vill ha bättre regler för djurens välfärd och bland kraven är GMO-fritt foder ett viktigt steg som de tyska konsumenterna efterfrågar.

Geflügel: Handel will weg vom Genfutter
(Donnerstag, 28.08.2014)
Nach monatelanger Konfrontation sind die deutsche Geflügelbranche und der LEH im Gespräch über die Wiedereinführung von Futter ohne Gentechnik. Auch bei Schwein und Rind würde der Handel am liebsten auf Gensoja verzichten.
Poultry: Retailers want to get away from GM feed

Från Greenpeace Tyskland (2014)
– 79 procent av de tyska medborgarna vill ägg och fjäderfä producerade GMO-fritt (foder)
– 93 procent vill ha en GMO-märkning på produkterna (animaliska produkter)
– 80 procent skulle betala upp till 10 öre mer för en kyckling, om den är producerad GMO-fritt (foder)
– 61 procent är villiga att betala 50 cent mer per kyckling
– 85 skulle betala 1 cent mer per GMO-fritt (foder) producerade ägg

Miljö- och konsumentorgansiationerna i Sverige och Norge vill värna GMO-friheten

Debatt: Vi måste kunna välja GMO-fri mat
Dagens industri
Uppdaterad 2014-09-01 07:53. Publicerad 2014-08-31 11:48

GMO-FARA. Ge inte djuren genmodifierat foder, anses skribenterna.

Sveriges och Norges konsumenter har hittills sagt nej till GMO. Trots detta överväger delar av lantbruket i Sverige att lämna sin tidigare restriktiva linje, konstaterar flera miljö- och konsumentorganisationer.

På torsdag (2014-09-04) kan Sveriges djurbönder fatta beslut om de skall köpa in genmodifierad soja (GMO) till djurfoder eller inte. Sveriges lantbruk har hittills varit GMO-fritt men delar av den svenska djurproduktionen vill nu ändra på detta . Att kunna välja kött, mjölk och ägg från djur som utfodrats med GMO-fritt foder är viktigt för svenska och norska konsumenter. Vi, miljö- och konsumentorganisationerna i Sverige och Norge, uppmanar våra livsmedelsproducenter att inte äventyra ett av det svenska lantbrukets viktigaste mervärden.


Vår frihet att få välja GMO-fri mat i framtiden är beroende av att vi konsumenter och lantbrukare efterfrågar mat, utsäde och foder som inte är genmodifierade. Om svenska lantbrukare väljer att gå över till GMO-foder blir marknaden för GMO-fritt foder så liten att norska lantbrukare kan få stora problem med att hålla sin produktion GMO-fri. Vi uppmanar svenska producenter att lägga örat lite närmare marken och lyssna till oss konsumenter som idag väljer svenskt mycket tack vare de mervärden som den svenska produktionen ger. GMO-friheten är ett av dessa mervärden och den vill vi värna.

Örjan Brinkman, ordförande, Sveriges Konsumenter
Randi Flesland, direktør, Forbrukerrådet (Norge)
Lars Haltbrekken, leder, Norges Naturvernforbund (Friends of the Earth Norway)
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
Ellie Cijvat, ordförande, Jordens Vänner/Friends of the Earth Sweden
Annika Jacobson, chef, Greenpeace Sverige
Truls Gulowsen, leder, Greenpeace Norge
Maria Dirke, verksamhetsledare, Ekologiska Lantbrukarna
Ole Petter Bernhus, daglig leder, Debio
Regine Andersen, daglig leder, Oikos – Økologisk Norge

Läs mer på Dagens industri:

Sveriges Konsumenter: Ståndpunkt om GMO
Forbrukerrådet (Norge): Sats på økologisk mat
Norges Naturvernforbund: GMO i nordisk perspektiv
Naturskyddsföreningen: Vi måste kunna välja GMO-fri mat
Jordens Vänner: Jordbruk och genteknik (GMO)
Greenpeace Sverige: Hållbart jordbruk och GMO
Greenpeace Norge: Si nei til genmanipulering
Ekologiska Lantbrukarna: GMO-debatt i Dagens Industri
Debio: Nettverk for GMO-fri mat og fôr
Oikos: Norsk laks bør merkes GMO-fri

Vi vil ha frihet til å velge (Aftenposten – Oppdatert: 01.sep. 2014 15:14)
Vår frihet til å velge GMO-fri mat i fremtiden er avhengig av at våre forbrukere og bønder etterspør mat, frø og fôr som ikke er genmodifisert.–7688036.html
Randi Flesland, direktør, Forbrukerrådet, Örjan Brinkman, ordförande, Sveriges Konsumenter, Lars Haltbrekken, leder, Norges Naturvernforbund/Friends of the Earth Norway, Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen, Ellie Cijvat, ordförande, Jordens Vänner/Friends of the Earth Sweden, Truls Gulowsen og Annika Jacobson, leder, Greenpeace Norge og Greenpeace Sverige, Ole Petter Bernhus, daglig leder, Debio, Regine Andersen, daglig leder, Oikos – Økologisk Norge, Maria Dirke, verksamhetsledare för Ekologiska Lantbrukarna

Världens fröindustri domineras av ett antal transnationella GMO- och kemikalieföretag

Seed Industry Structure by Philip H. Howard
Associate Professor, Michigan State University



LRF om GMO och konsumenter

LRF: Frågor och svar om GMO
140414: Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja
140414 Frågor och svar GMO total

(…..) 8. Varför vill LRF införa något som inte konsumenterna vill ha?

Vi vet att många konsumenter är negativa till GMO. Samtidigt ökar konsumtionen av importerad mat – mat från djur som är uppfödda på GM-soja och GM-majs. Så i praktiken verkar det som om konsumenten inte bryr sig om GMO.

Om konsumenterna vill ha mat från djur som inte äter foder med GMO, så ska de först och främst sluta köpa importerad mat.

Idag importeras mer än hälften av nötköttet och ca 40 procent av griskött, fågelkött och osten som vi äter i Sverige. Dessa djur har oftast ätit foder med GMO. Dessutom måste konsumenten vara beredd att betala lite mer för den svenska GMO-fria maten.

140414 Frågor och svar GMO total

GMO i Umeå, Laholm, Halmstad, Kristianstad och Lomma
Fältförsök med genetiskt modifierade växter 2014

Äpple och päron Hybridasp Halmstad Hybridasp Laholm Äpple- och pärongrundstam Lomma Potatis och oljekål Kristianstad Backtrav Umeå Hybridasp Halmstad Hybridasp Laholm Äpple- pärongrundstam Lomma Oljekål Kristianstad Potatis Lomma

Översikt fältförsök med GMO 2014

Tabell över fältförsök med genetiskt modifierade växter



Genetisk modifiering

Kommun (areal)


Besluts- nummer

1 Backtrav      Utslagning av gener Umeå (10 m²) Umu 22-2015/12 PDF
2 Backtrav Veckning av tylakoidmembran Umeå (2 m²) Umu 4.6.18-2099/14PDF
3 Hybridasp Ökad tillväxt Laholm (0,35 ha) SLU Umeå 22-3992/11PDF
4,5 Hybridasp Ökad tillväxt Halmstad (1 ha), Laholm (1 ha) Umu 22-12395/09PDF
6 Hybridasp Ökad tillväxt Laholm (0,3 ha) SweTree 22-12623/11PDF
7 Hybridasp och asp Asp som modellsystem Laholm (1 ha) Umu 22-2655/12PDF
8 Hybridasp Ökad tillväxt, torktolerans Laholm (0,84 ha) SweTree 22-2397/11PDF
9 Hybridasp Ändrad vedstruktur Laholm SLU Umeå 4.6.18-761/14PDF
10 Oljekål Ändrad fett-sammansättning Kristianstad (0,4 ha) SLU Alnarp 22-11749/11PDF
11 Potatis Förändrad resistens Lomma (750 m²) SLU Alnarp 4.6.18-1147/14PDF
12 Äpple och päron (grundstam) Förbättrad rotningsförmåga Lomma (1,6 ha) SLU Alnarp 22-12183/09PDF
¹SLU = Sveriges lantbruksuniversitet, Umu = Umeå universitet, SweTree = SweTree Technologies AB
Sidan senast uppdaterad:  2014-07-10

GMO-ansvarig minister Lena Ek (C)

En försiktig hållning till GMO (HD DEBATT Publicerad 18 juni 2014)
EU:s miljöministrar har äntligen kommit överens om riktlinjer kring medlemsländernas möjligheter att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade grödor, GMO. (…..) Som ansvarig minister kommer jag att stå upp för den linje regeringen och riksdagen grundlagt, och jag hoppas våra svenska EU-parlamentariker gör detsamma i sitt arbete med GMO.
Lena Ek (C) miljöminister

Veckobrevet från Bryssel 16 – 22 juni 2014

Lena Ek i samtal med journalister vid ankomst till rådsmötet. Foto: Axel Eriksson/EU-representationen

Lena Ek i samtal med journalister vid ankomst till rådsmötet. Foto: Axel Eriksson/EU-representationen

16 juni 2014: Beslut om GMO
När EU:s miljöministrar träffades i Luxemburg den 12 juni diskuterade de bland annat EU:s klimat- och energipolitik för 2030. Ministrarna tog beslut om nationella möjligheter att begränsa eller förbjuda genmodifierade grödor (GMO), och den svenska miljöministern informerade om så kallade högfluorerade ämnen. Miljöminister Lena Ek representerade Sverige vid rådsmötet.

13 juni 2014
Beslut om regler kring GMO
Under gårdagens miljörådsmöte i Luxemburg enades EU:s miljöministrar i sin syn på vilka gemensamma regler som bör gälla för odling av genmodifierade grödor (GMO). De nya reglerna syftar till att klargöra hur varje enskild land kan begränsa eller förbjuda GMO-grödor i sina områden.
– Idag nådde miljörådet kompromiss om en av EU:s längsta långbänkar som innebär att länder kan begränsa eller förbjuda användning av GMO. För Sverige har miljö- och hälsa, försiktighetsprincipen, vetenskapliga bedömningar från fall till fall och WTO-förenlighet varit viktiga kriterier, säger miljöminister Lena Ek.
Nu följer fortsatta förhandlingar i EU-parlamentet för att nå en slutgiltig kompromiss.

Läs mer om GMO i EU
EU Council Vote Pushes GM Crop Decision to Parliament
Member states agree on right to ban GMO cultivation at national level

2014 ansökningar om fältförsök med GMO-växter i Sverige

——- Originalmeddelande ——–
Från: Genteknik
Datum: 2014-02-11 16:32 (GMT+01:00) Till: Genteknik

Rubrik: årets ansökningar om fältförsök finns publicerade


Du får detta mail eftersom du bett om att få information om ansökningar om fältförsök med genetiskt modifierade växter.

Jordbruksverket har fått två ansökningar om fältförsök med genetiskt modifierad potatis och hybridasp. Sammanfattningar av ansökningarna finns publicerade i tabellen längst ner på följande sida:

Alternativ sökväg: Startsida / Odling / Genteknik (GMO)/  Kommentera ansökningar

Allmänheten och andra intresserade ska ges tillfälle att yttra sig innan Jordbruksverket fattar beslut i tillståndsfrågan enligt 2 kap 10 § förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

Synpunkter ska skickas till senast 14 mars 2014. 

Fodret till svenska kor även framöver ska vara fritt från GMO

Läs mer om GMO-soja som djurfoder: Glyphosate is toxic to dairy cows

Nyhet från Jordbruksaktuellt 2013-09-18
Fortsatt GMO-fritt för flera produktionsgrenar

Den 9 september fattade den svenska mjölkbranschens högsta beslutande råd, Mjölkdelegationen, beslut om att fodret till svenska kor även framöver ska vara fritt från GMO. Beslutet leder troligen till att även de övriga animalieproducerande grenarna fortsätter med GMO-fritt foder.

Mjölkdelegationens beslut får troligen som konsekvens att även gris och fjäderfä fortsättningsvis hänvisas till GMO-fri soja, som i dagsläget är ungefär 50 öre dyrare per kilo än GMO-soja.


Anledningen är den lagstiftning som säger att foder som kan innehålla GMO måste märkas.

– Det är så att säga en nolltolerans för minsta lilla spår av GMO i foder som ska vara GMO-fritt, berättar Sven Hellberg, segmentschef foder på Lantmännen. Det innebär att om vi tillverkat ett foder med GMO-soja på en fabrikslinje så måste vi renköra den linjen innan vi kan tillverka ett foder som ska vara GMO-fritt på den linjen, och renkörning tar tid och kostar pengar, säger han.


GMO-soja i foderblandningar är komplicerat i dagsläget, möjligen skulle foderindustrin kunna tillhandahålla GMO-soja som en lös råvara för grisföretagare som blandar sitt foder på gården. Men än så länge är dock inte slakteribranschen redo att ta emot grisar som ätit foder innehållande GMO.

(Läs mer)

USA:s president barack Obama upprörda konsumenter genom att skydda GMO-företaget

Monsanto lagen? En debatt om kontroversiell ny åtgärden under genetiskt modifierade grödor

Publicerad Den 3 apr 2013 – USA:s president barack Obama upprörda konsumenter när han undertecknade en lag att tillåta GMO-företaget Monsanto att odla GMO-grödor, även om domstolarna avgöra de utgör hälsorisker.

Mer om detta på

Naturen, dess bönor och vatten borde förvaltas och tillhöra alla

HJÄRTAT FULLT AV REVOLUTION Jason ”Timbuktu” Diakité Onsdag 03 Apr 2013

KRÖNIKA Varje gång jag kommer ihåg att det amerikanska jordbruksbolaget Monsanto har tagit patent på sojabönan fylls mitt hjärta med tankar på revolution.

Det är som att Findus skulle få ensamrätt på alla laxar i världshaven eller att News Corporation skulle ta patent på bokstaven A. Så att varje gång vi vill skriva ett A i en text måste vi betala en avgift till Rupert Murdoch.
Egentligen kanske det inte är så orimligt som det känns just nu. Jag menar vi köper och säljer vatten.


Våran art är dock i jämförelse med planeten väldigt ung. Vi kanske först nu har nått mänsklighetens tonår. I så fall hoppas jag att vi snabbt växer upp och inser konsekvenserna av vårt kollektiva handlande. Först då kan vi ens börja hoppas på att vi som art kommer att nå pensionsåldern och kanske på våran ålders höst inser vi att naturen, dess bönor och vatten borde förvaltas och tillhöra alla.

(Läs mer)

GMO-fältförsök 2013: Umeå, Laholm, Halmstad, Kristianstad, Lomma

Fältförsök med genetiskt modifierade växter

Här finns en översiktskarta som visar de platser som används för fältförsök, eller där försök planeras, under 2013. Klicka på försöksplatsen för att få upp en detaljerad kartbild. Siffrorna syftar på försökets nummer i tabellen nedan.

I tabellen finns mer information om försöken. För de försök som har startat anges kommun och areal. För de försök som ännu inte har påbörjats anges den kommun där försök planeras. Vi uppdaterar med uppgifter om areal vartefter försöken startar.

Tabellen innehåller även en ansökan som har kommit in och som vi ännu inte har fattat beslut om. För det försöket anges de uppgifter som ansökan innehåller.

Vid alla försök används olika skyddsåtgärder för att t.ex. förhindra spridning från platsen. Dessutom används skyddsåtgärder för att pollen från försöken inte ska hamna i honung. Backtrav odlas under insektsnät. Hybridasp, äpple och päron blommar inte. Potatis och oljekål odlas på minst 3 km avstånd från registrerade biodlingar. Läs mer om vad som gäller för varje försök i beslutet (klicka på beslutsnumret i tabellen).

Översikt fältförsök med GMO 2013

Tabell över fältförsök med genetiskt modifierade växter



Genetisk modifiering

Kommun (areal)


Besluts- nummer

1 Backtrav Utslagning av gener Umeå Umu 22-2015/12 PDF
2 Hybridasp Ökad tillväxt, torktolerans Laholm (0,84 ha) SweTree 22-2397/11PDF
3 Hybridasp Ökad tillväxt Laholm (0,35 ha) SLU Umeå 22-3992/11PDF
4 Hybridasp Ökad tillväxt Halmstad (1 ha) Umu 22-12395/09PDF
5 Hybridasp Ökad tillväxt Laholm (1 ha) Umu 22-12395/09PDF
6 Hybridasp Ökad tillväxt Laholm (0,3 ha) SweTree 22-12623/11PDF
7 Hybridasp och asp Asp som modellsystem Laholm Umu Beslut finns inte än
8 Oljekål Ändrad fett-sammansättning Kristianstad SLU Alnarp 22-11749/11PDF
9 Potatis Ökad amyloshalt, ökad oljehalt Kristianstad SLU Alnarp 22-11399/11PDF
10 Äpple och päron (grundstam) Förbättrad rotningsförmåga Lomma (1,6 ha) SLU Alnarp 22-12183/09PDF
SLU = Sveriges lantbruksuniversitet, Umu = Umeå universitet, SweTree = SweTree Technologies AB

Sidan senast uppdaterad:   2013-03-21

Minska beroendet av import av soja till foder – stimulera ökad odling av proteingrödor i Sverige

Protokoll 2012/13:77
Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:77 Onsdagen den 13 mars
Kl. 09:00 – 21:29
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 7 mars.


8 § Landsbygdspolitik m.m.
miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2012/13:MJU10
Landsbygdspolitik m.m.

Anf. 49 PYRY NIEMI (S):

Herr talman! Vi ska debattera landsbygdspolitik. Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men för att vinna lite tid yrkar vi bifall enbart till reservationerna 1 och 6.

Den svenska landsbygden bubblar av kreativitet och entreprenörsanda. Det finns minst en ny idé hos varje landsbygdsentreprenör, och den måste vi ta vara på. Landsbygdsprogrammet ger oss den möjligheten. Ifall hela Sverige ska leva måste vi också vilja ta det positiva med landsbygdsprogrammet och utveckla det ännu mer. I den gemensamma jordbrukspolitiken är just insatserna kring och i landsbygdsprogrammet de som vi socialdemokrater ser som framtidens smörjmedel för att utveckla landsbygden ytterligare. Det handlar om att nå miljömålen, bevara och förvalta den biologiska mångfalden, skapa nya innovationer, utveckla turistnäringen, skapa fler riktiga och hållbara jobb samt utveckla primärproduktionen av mat.

Herr talman! Det är därför extra bekymmersamt att regeringen inte följde upp och arbetade tillräckligt hårt i den pågående förhandlingen om EU:s långtidsbudget och den kommande jordbruksbudgeten kring att dra en extra lans för att föra över eller åtminstone så långt som möjligt ha likvärdiga möjligheter till finansiering av den andra pelaren. I denna ingår landsbygdsprogrammet. Det har så gjort under denna period och kommer så att göra under den kommande perioden. Det kommer tyvärr att hämma möjligheterna till en fortsatt positiv landsbygdsutveckling. Många positiva satsningar kommer att avslutas eller inte kunna förlängas, och för oss socialdemokrater är just jobben avgörande för välfärden. Landsbygden kan bidra med nya jobb och innovationer om vi väljer att skapa möjligheter politiskt, vetenskapligt och ekonomiskt.

Landsbygds- och regionalpolitiken har såväl historiskt värde som framtidssubstans. När förtätningen ökar i storstäderna måste vi vara redo att satsa på en väl fungerande regionalpolitik. Det går aldrig att jämna ut skillnaderna helt, men det går att skapa positiv tillväxt med regional särart som hela landet i ett samlat grepp kan ha nytta och framgång av.

Hela Sverige ska leva. Det ska inte bara vara ett slagord, utan reell handling.

Herr talman! För att vi ska kunna minska beroendet av import av soja till foder behöver regeringen ge Jordbruksverket i uppdrag att stimulera ökad odling av proteingrödor i Sverige. Det handlar om att värna den biologiska mångfalden där sojabönorna odlas, då bland annat regnskogar skövlas för att bereda plats för åkermark. Det handlar också om att minska användningen av bekämpningsmedel vid odlingarna. Vi vet redan nu att generationer av lantarbetare drabbats av obotliga sjukdomar på grund av bland annat ökad herbicidtolerans hos växterna.

Odling av proteingrödor, till exempel åkerbönor i Sverige, gör produktionen av kött mer hållbar. Det minskar transporterna och ökar lönsamheten för bönderna. Det behövs mer statliga investeringar och forskningsinsatser i nära samverkan med primärproduktionen. Det behövs nya grödor. Landsbygdsprogrammet kan återigen vara nyckeln till en positiv, hållbar och ekonomiskt gynnsam produktion av proteingrödor.



Herr talman! Vi debatterar betänkandet Landsbygdspolitik m.m. Jag tror att jag börjar där Pyry Niemi slutade. Jag vet inte om alla vi är riktigt medvetna om hur totalt oljeberoende vi är. Bakom allt finns den fossila energin. Vi har träd som fälls, kapas, transporteras och bearbetas. Det är ett exempel på en förnybar råvara som i dag – inte i går, men i dag – är helt beroende av olja, denna ändliga fossila olja, som dessutom vid förbränning frigör växthusgasen koldioxid.

Samma oljeberoende gäller också för vår livsmedelsförsörjning, från järnmalmen som bryts långt nere i underjorden till däcken på traktorn. Någon har sagt att traktorn är en ekologisk omöjlighet. Så kanske det är, men de ändliga resurser som oljan utgör måste användas klokt och sparsamt. Att ge det svenska lantbruket förutsättningar för att på ett någorlunda rationellt sätt producera vår dagliga mat är förståndig användning av oljan.

På Sveriges åkrar läggs det årligen ut ca 200 000 ton konstgödselkväve. För att framställa detta kväve går det åt ungefär en liter olja per kilo kväve. Vi lägger ut 80 kilo kväve per hektar. Då är även ekoåkrarna inräknade. Vi multiplicerar det med 2,6 miljoner hektar, och vips har vi energi motsvarande en supertanker olja som vi lägger ut varje år på våra svenska åkrar.

Detta är inte ett uthålligt lantbruk. Förutom enorma utsläpp av koldioxid vid produktionen sker också stora utsläpp av lustgas, både vid tillverkningen och vid användandet. Lustgas är som vi alla vet en mycket potent växthusgas och är dessutom det enskilt viktigaste oreglerade ämnet bakom nedbrytningen av stratosfärens ozonskikt. Dessutom orsakar kvävgasavgångar försurning av mark och vatten.

Vad ser vi då för möjligheter att komma ur oljeberoendet för lantbrukets del?

Vi kan dramatiskt minska konstkväveanvändningen. Luften består som bekant av 78 procent kväve. Genom att arbeta med naturen kan kvävefixerande växter göra jobbet åt oss nästan gratis.

Tack vare de gröna växterna och fotosyntesen kan energi framställas på den svenska landsbygden och användas till jordbrukets arbetsfordon.

Mattransporter kan som vi hörde ställas om både till järnväg och till vägtransporter där vi använder förnybara energislag.

Matförsörjningen kan i ökande grad ske lokalt och regionalt för att minska transportavstånden, till exempel genom små slakterier och mejerier.

Detta var några tankar om hur livsmedelsförsörjningens oljeberoende kan minska. Jag tycker att regeringen bör ta initiativ till branschövergripande samtal och i dialog med de berörda parterna ta fram en åtgärdsplan för att så snabbt som möjligt minska oljeberoendet och därmed sårbarheten i svensk matförsörjning.

För att försörja landet med mat och foder litar Sverige till stor del på import. Det betyder i praktiken att Sverige använder åkrar utomlands till sin försörjning. Siffran 800 000 hektar brukar nämnas. Detta är något som jag tycker är fel. Jag vill att vi ska använda den åkermark och de bönder vi har i Sverige för att öka den svenska produktionen.

Speciellt har importen av proteinfodermedel uppmärksammats. Det handlar om att regnskog får ge plats åt sojaodling för export. Mycket av sojan är genmodifierad – GMO – och kemisk bekämpning används i stor utsträckning. Belastningen på ekosystemen är alltså hög. Dessutom förekommer uppgifter om att sojan kan innehålla höga halter av den giftiga metallen kadmium, som på så vis hittar in i det svenska kretsloppet.

De svenska djurbönderna har trängts hårt mellan låga avräkningspriser och höga foderpriser. Det finns alltså goda skäl att öka den inhemska produktionen av proteinfodermedel. Mycket görs redan, men staten kan till exempel öka rådgivningen.
En annan sak är att satsa på växtförädling, så att lämpliga anpassade sorter tas fram, exempelvis av soja.

Herr talman! Jag ställer mig givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6 om minskat oljeberoende.


Anf. 52 JENS HOLM (V):

Herr talman! Jag ska främst prata om två saker: vikten av att vi bevarar bördig jordbruksmark och att vi minskar oljeberoendet inom svensk livsmedelsproduktion.

Jag börjar med den bördiga jordbruksmarken. Det här börjar alltmer bli något av en knapp resurs både i Sverige och runt om i världen. Det kanske inte är så konstigt. Det är många intressen som står på spel. Med en växande befolkning får vi större städer som måste breda ut sig någonstans. Vi får mer infrastruktur, industrier och mer av kommersiella lokaler.

Det finns också en konflikt mellan produktion av kanske biobränsle och produktion av livsmedel. Alla de här sakerna kräver sin beskärda del, och alla verksamheter kräver en yta. Väldigt ofta används jordbruksmark för att de här verksamheterna ska kunna expandera.

Naturvårdsverket har konstaterat att ett av våra miljömål, det som heter Ett rikt odlingslandskap, kommer inte att uppnås med gällande och framtida styrmedel. Ska miljömålet Ett rikt odlingslandskap uppnås måste vi ha nya styrmedel.

Vi i Vänsterpartiet har motionerat om det, och det finns med i betänkandet men i en förenklad behandling denna gång. Likväl är det en del av betänkandet. Vi kräver nya styrmedel för att bevara bördig åkermark.

Vilka former av styrmedel kan man då tänka sig? För att bara ta ett område för att göra det konkret skulle jag titta på externa köpcentra, dessa shoppingcenter som växer som svampar ur marken runt våra städer. De svenska kommunerna konkurrerar ofta med varandra för att man ska kunna etablera stora externa köpcentra. Förutom att det leder till ökad bilism och ökade utsläpp leder det ofta till att våra stadskärnor dör ut. Det leder också till att en väldigt stor del av mark, ofta bördig jordbruksmark, tas i anspråk för att anlägga dessa externa köpcentra.

I våra grannländer Danmark och Norge har man exempelvis kommit på att det här är ett problem. Man har mycket hårdare lagstiftning än vad vi har i Sverige för att motverka utvecklingen av för mycket etablering av externa köpcentra. Det tycker jag är ett konkret förslag som man kan spela in i diskussionen om hur vi ska kunna värna bördig åkermark, hur vi ska verka för att våra stadskärnor får leva vidare i stället för att vi anlägger mer av stora externa köpcentra på bördig åkermark.

Kew Nordqvist från Miljöpartiet nämnde tidigare reservation 6 som handlar om att vi behöver en åtgärdsplan för ett minskat oljeberoende inom svensk livsmedelsproduktion. Precis som Kew Nordqvist konstaterar är vår livsmedelsproduktion väldigt fossilberoende. Det handlar om jordbruksmaskiner som behöver oljebaserad diesel. Det handlar om fossila insatsvaror, alltså konstgödsel och en del kemikalier. Det handlar om långa transporter av djur men också förädling av livsmedel. Det handlar om en väldigt stor import av inte minst foder för att föda upp djur.

Vi måste ta tag i det här problemet. Alla verksamheter i Sverige måste bära sitt klimatansvar, och det finns många konkreta saker som vi vill att branschen tillsammans med oss som lagstiftare ska komma överens om. Från Vänsterpartiets sida säger vi särskilt att vi vill ha mer av lokalproducerade livsmedel. Då får vi mindre import och färre transporter. Ett bra sätt att främja lokalproducerade livsmedel är att införa en kilometerskatt på långa långtradartransporter. Då ser man till att det blir lönsamt att producera mer lokalt. Det blir också mer lönsamt att transportera mer på räls.

Vi behöver självklart en skatt på handelsgödsel. Viktigt att komma ihåg då är att intäkterna från skatten ska gå till lantbrukarnas miljöarbete. Då blir det dubbel effekt, både minskade utsläpp av kväve och fosfor och pengar för ett miljöarbete inom jordbruket.

Vi behöver en höjd koldioxidskatt. Då kostar det mer att transportera och, återigen, då lönar det sig mer att producera lokalt. Framför allt behöver vi ett direktstöd för biogasproduktion, så att lantbrukarna kan ta hand om sitt överskott av biogas på sina gårdar och går från att vara utsläppare av biogas till att producera biogas, sälja den eller använda den själv.

Som jag sade tidigare måste alla sektorer ta sitt klimatansvar. I det här sammanhanget handlar det inte bara om att livsmedelsproduktionen tar ansvar för klimatet, utan det handlar också om att om vi bryter beroendet av oljan är det bra för livsmedelsbranschen i framtiden, för vi kan inte vara beroende av olja för all tid och evighet. Oljan kommer inte att finnas kvar. Oljan kommer att bli väldigt mycket dyrare. Därför är reservation 6 så viktig.

Jag yrkar bifall till reservation 6.


Anf. 54 KEW NORDQVIST (MP) replik:

Herr talman! Tack, Åsa Coenraads! Jag lyssnade på dig när du talade om betänkandet, men jag hörde inte något om hur du tycker att vi ska uppfylla de miljökvalitetsmål som vi har – ett rikt odlingslandskap, giftfri miljö, rikt växt- och djurliv, grundvatten av god kvalitet, ingen övergödning och begränsad klimatpåverkan. Dessa mål klarar dagens jordbruk inte av att leva upp till.

Vi hörde tidigare i något anförande talas om principen förorenaren betalar. Det är den lösningen jag tycker att vi ska använda. Vad tycker du?

Anf. 55 ÅSA COENRAADS (M) replik:

Herr talman! Kew tar upp någonting mycket viktigt. Jag kunde i mitt anförande naturligtvis inte ta upp allt som finns i betänkandet. Då hade vi fått hålla på fram till kvällen.

Miljömålen som du nämner, Kew, är viktiga. De finns med i betänkandet, men det är inte det som betänkandet i dess helhet handlar om utan om en bredare bild av landsbygdspolitiken. Vi får kanske gå in djupare i en annan debatt om miljömålen, och så att säga ta dem del för del, än vad vi kan göra i dag.

Du har helt rätt när du talar om polluter-pays-principen. Det är något som också vi tror på. Den frågan behöver vi återkomma till i en helt annan debatt och betona vikten av att de lagar och regler som vi ställer upp följs. Om man bryter mot de lagar som vi i demokratisk anda stiftat i riksdagen ska man också få betala för det, och det ska betalas dyrt.

Anf. 56 KEW NORDQVIST (MP) replik:

Herr talman! Jag ser fram emot att få återkomma i den debatten, men jag hörde att du, Åsa Coenraads, i svepande ordalag nämnde biologisk mångfald och så vidare. Jag lämnar det.

En annan fråga du tog upp, som också är viktig, gäller sojaodlingen. Där tycker vi i mångt och mycket likadant. Du sade att vi ska byta proteinfodermedel, men du nämnde inte på vilket sätt. Har du några lösningar? Jag pekade i mitt anförande på några förslag. Har regeringen några förslag på hur vi ska få bättre proteinförsörjning i den svenska animalieproduktionen?

Anf. 57 ÅSA COENRAADS (M) replik:

Herr talman! Kew Nordqvist nämner sojan som proteinfoder. Den är intressant att diskutera. Sojan är ett billigt alternativ till de grödor som vi på mer naturlig basis kan odla i Sverige. Vi har redan vidtagit en del stödåtgärder för att kunna odla vanliga produkter i Sverige, men vi vill inte rikta bidrag till specifika grödor. Sedan tror jag att sojan kommer att kunna bli en konkurrensfördel för Sverige. Om vi odlar produkter i Sverige på ett miljövänligt sätt, sådant som våra djur kan äta, är det en konkurrensfördel på marknaden.

(Läs mer)

SIDA stöder Bill Gates och tror fortfarande konstgödsel, konstbevattning och GMO

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 11, 15 mars 2013
Återgrönska öknarna

Allan Savory var viltvårdaren från Rhodesia som avskydde betande kreatur, därför att de gav ökenspridning.

Nu står han i spetsen för Savory Institute, som tvärtom driver att betesdjur kan återgrönska öknarna. Med dem kan koldioxiden bindas, så att luftens koldioxidhalt återgår till vad den var innan industrialismen. Utan boskap kommer koldioxidhalten att öka, även sedan vi slutat med fossilbränslen. Klimateffekten beror på hur djuren betar.


Trots att Savory Institute nu funnits sedan 1984, och idéerna visat sin bärkraft, har de inte nått klimatforskarna eller u-landsbi-ståndet. SIDA tror fortfarande att det är konstgödsel, konstbevattning och genmanipulering som ska ge mat och stöder Bill Gates och Alliance for green revolution in Africa (AGRA) för de målen.

Johan Rockström och Anders Wijkman skriver i Bankrupting Nature om sin besvikelse över att utsläppen inte begränsas. Plöjningsfri odling tas upp, men inte mycket i övrigt om hur man kan binda koldioxid med ett mer naturenligt jord- och skogsbruk.


I stället för att försöka förstå naturen och samarbeta med den botar vi ohälsan med ett piller och sedan ännu ett för att motverka biverkningarna.

(Läs mer)

Hej Då GMO banner och knappar

Ladda ner Hej Då GMO!

Kopiera HTML-koden under knappen och klistra in den på din webbplats. Om din webbplats har redigeringsmöjligheter i ”visuell”- och ”HTML”-läge är det i ”HTML”-läge som koden ska klistras in.

Banner 240×140 pixlar


<a href=>
<img src= border=0></a>

Välj den knapp du vill infoga.


<a href=>
<img src= border=0></a>


<a href=>
<img src= border=0></a>


<a href=>
<img src= border=0></a>


<a href=>
<img src= border=0></a>