GMO-ansvarig minister Lena Ek (C)

En försiktig hållning till GMO (HD DEBATT Publicerad 18 juni 2014)
EU:s miljöministrar har äntligen kommit överens om riktlinjer kring medlemsländernas möjligheter att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade grödor, GMO. (…..) Som ansvarig minister kommer jag att stå upp för den linje regeringen och riksdagen grundlagt, och jag hoppas våra svenska EU-parlamentariker gör detsamma i sitt arbete med GMO.
Lena Ek (C) miljöminister
http://hd.se/ledare/2014/06/18/en-forsiktig-hallning-till-gmo/

Veckobrevet från Bryssel 16 – 22 juni 2014

Lena Ek i samtal med journalister vid ankomst till rådsmötet. Foto: Axel Eriksson/EU-representationen

Lena Ek i samtal med journalister vid ankomst till rådsmötet. Foto: Axel Eriksson/EU-representationen

16 juni 2014: Beslut om GMO
När EU:s miljöministrar träffades i Luxemburg den 12 juni diskuterade de bland annat EU:s klimat- och energipolitik för 2030. Ministrarna tog beslut om nationella möjligheter att begränsa eller förbjuda genmodifierade grödor (GMO), och den svenska miljöministern informerade om så kallade högfluorerade ämnen. Miljöminister Lena Ek representerade Sverige vid rådsmötet.
http://www.regeringen.se/sb/d/15232

13 juni 2014
Beslut om regler kring GMO
Under gårdagens miljörådsmöte i Luxemburg enades EU:s miljöministrar i sin syn på vilka gemensamma regler som bör gälla för odling av genmodifierade grödor (GMO). De nya reglerna syftar till att klargöra hur varje enskild land kan begränsa eller förbjuda GMO-grödor i sina områden.
– Idag nådde miljörådet kompromiss om en av EU:s längsta långbänkar som innebär att länder kan begränsa eller förbjuda användning av GMO. För Sverige har miljö- och hälsa, försiktighetsprincipen, vetenskapliga bedömningar från fall till fall och WTO-förenlighet varit viktiga kriterier, säger miljöminister Lena Ek.
Nu följer fortsatta förhandlingar i EU-parlamentet för att nå en slutgiltig kompromiss.
http://www.regeringen.se/sb/d/1471

Läs mer om GMO i EU
EU Council Vote Pushes GM Crop Decision to Parliament
Member states agree on right to ban GMO cultivation at national level

Askersund: En motion med nolltollerans mot genmodifierade produkter

Nya mål på kommunens meny
Nerikes Allehanda (13 mar 2014)

Samtliga politiska inriktningar i Askersunds kommunstyrelse är eniga om innehållet i kommunens nya kostprogram. Där anges att inköpen av råvaror till skola och omsorg i första hand ska bygga på minsta möjliga klimatpåverkan. Därför ska närodlat och ekologiska produkter var en ledstjärna vid inköpen.

(…..)

Miljöpartisten Aanders Eriksson fick genom en motion med nolltollerans mot genmodifierade produkter.

(Läs mer)

Ett meddelande från Kanada angående GMO-lax

Please Stop Genetically Modified Salmon

———- Forwarded message ———-
From: Elizabeth.May@parl.gc.ca
Date: 2013/11/26
Subject: RE: Please Stop Genetically Modified Salmon
To: hejda.gmo@gmail.com

Thank you for your email regarding genetically modified salmon and their potential threat they pose to our health.

I promise to continue to be a voice for green ways of life. Ecological wisdom and sustainability are, of course, two of the Green Party’s most important founding values, which underlie all of our policy making and political activism.

The Green Part of Canada not only recently called for increased transparency on the approval of GMO salmon, but also urged Environment Canada to seriously consider the future environmental and health effects of producing genetically modified salmon eggs. We know from experience that fish have a habit of escaping and the use of GMO salmon would be a significant threat to the wild salmon populations, which are already in serious peril.

Environment Canada has yet to release information to the public on their negotiations with Aqua Bounty, the company responsible for manufacturing the GMO salmon eggs, nor have they conducted any public risk assessments. Thank you for your dedication and I encourage you to continue drawing attention to this important issue, because without public attention, may continue on without proper evaluation.

Sincerely,

Elizabeth May, O.C., M.P.
Member of Parliament for Saanich-Gulf Islands
Leader of the Green Party of Canada

S, MP, V om GMO, Sveriges miljömål, Biologisk mångfald, skog, natur och markskydd

Protokoll 2012/13:88
Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:88 Onsdagen den 10 april
Onsdagen den 10 april
Kl. 09:00 – 18:13

(…..)

Punkt 4
Kammaren biföll utskottets förslag.
17 § Naturvård och biologisk mångfald m.m.

Föredrogs
miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2012/13:MJU12
Naturvård och biologisk mångfald m.m.

Anf. 120 KRISTINA NILSSON (S):
Herr talman! Nu ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 12 Naturvård och biologisk mångfald m.m. Här finns 107 motionsyrkanden från allmänna motionstiden som rör många olika områden, bland annat rovdjur, vissa jaktfrågor, skydd av natur, arter och områden. Det är ett varierande och intressant innehåll, men jag ska välja att uppehålla mig vid några av områdena.
Vi är alla i vårt utskott väl medvetna om den stora betydelse som biologisk mångfald har. Vi vet att rent vatten, ren luft och mat förutsätter att våra ekosystem förmår producera det vi behöver. För att ekosystemen ska vara robusta och kunna stå emot påfrestningar behövs mångfalden av arter.
Alla arter är beroende av vatten. Därför är vattnet i vår natur oerhört viktigt. Merparten av våra vattendrag finns i skogen och hyser ett myller av liv. Allt vatten, våtmarker, älvar och skogsbäckar, har avgörande betydelse för den omgivande skogen. Det som händer med skogens vatten kommer förr eller senare att ge effekter nedströms och slutligen i havet. Därför är miljömålet Myllrande våtmarker så viktigt.
Våtmarker står för många ekosystemstjänster, till exempel att binda och lagra koldioxid, rena vatten, fungera som översvämningsskydd och biologisk produktion. Skadade våtmarker har en sämre förmåga att leverera dessa viktiga tjänster. Många utdikade våtmarker är kolkällor och släpper ifrån sig koldioxid och bidrar därmed till den pågående klimatförändringen.
Våtmarker har under lång tid skadats av fysiska ingrepp som utdikning och annan verksamhet som påverkar mark- och vattenförhållandena. Våtmarkerna påverkas också negativt av olika föroreningar, till exempel gödande ämnen. Att våtmarker växer igen beror även på att de inte längre används lika mycket till bete för djur och slåtter. Utanför fjällområdet har bara enstaka våtmarkstyper gynnsam bevarandestatus. Många djur och växter som lever i våtmarker finns på den nationella rödlistan och är i behov av åtgärder och hänsyn.
Den negativa bedömningen vad gäller miljömålet Myllrande våtmarker på nationell nivå överensstämmer med länsstyrelsernas regionala bedömningar. Det är bara två län som bedömer att de är nära att nå målet, men de påpekar att det krävs mer resurser för detta arbete. Flera län lyfter fram problem med dikesrensning. Nya vägar anläggs fortfarande på ett sätt att de stör våtmarker. Illegal terrängkörning är ett annat problem som lyfts fram. Många län tar också upp det faktum att äldre diken och andra ingrepp fortsätter att avvattna våtmarkerna.
Ansökningar om nya torvtäkter har kommit in till länsstyrelserna, och brytningen har enligt de senaste uppgifterna ökat något. När torv utvinns drabbas den biologiska mångfalden. Bundet kol som frigörs vid brytningen och eldningen påverkar klimatet. Detta försämrar Sveriges möjlighet att nå miljömålen.
(…..)
I det framtidskontrakt som den socialdemokratiska kongressen antagit slår vi fast att vi behöver arbeta fram tydliga åtgärder för att uppnå miljömålen. Den biologiska mångfalden ska skyddas, och vi är övertygade om att det är möjligt samtidigt som vi värnar jobben.
Vi socialdemokrater vill öka anslaget för skydd av värdefull natur med 100 miljoner. Vi ser problemen och vill göra något åt dem.

(…..)

Anf. 121 HELENA LEANDER (MP):
(…..)
Tittar vi på skogsskyddet i stort brukar vetenskapsmännen ange som tumregel att 20 procent av arealen behöver skyddas för att tillförsäkra oss den biologiska mångfalden. Precis hur många procent det ska vara beror inte minst på vad man har för skogsbruk, men vi ser det som en tumregel.
Dessutom har Sverige i Nagoya lovat att vi ska skydda 17 procent av arealen – och inte bara vilken areal som helst, utan det ska vara biologiskt värdefulla områden. Det ska också vara ekologiskt representativa områden. Det räcker alltså inte att vi har fantastiska nationalparker i fjällen, utan vi måste också se över andra hotade områden som inte alls har skydd i samma utsträckning, till exempel den produktiva skogen.
Det är just denna produktiva skog som är så biologiskt värdefull och som i dag är skyddad i så liten utsträckning. Här behöver vi göra mycket mer, och jag ser det som en viktig uppgift för Miljömålsberedningen, som jobbar med frågor om skydd av markområden, att inte bara ha skydd för mark generellt utan också specifika mål för den produktiva skogen. Det behövs verkligen för den biologiska mångfalden.
En skog som blivit lite mer känd än andra skogar det senaste året är Ojnareskogen på Gotland. Det är ett helt unikt område med skog, myrmark och så vidare. Naturvårdsverket ser gärna att man gör nationalpark av denna värdefulla natur medan Nordkalk vill ha ett kalkbrott.
Det har varit en lång radda juridiska turer kring detta. Jag ska inte gå in på det i stort utan lite kort ta upp de täktbestämmelser som tidigare fanns och som innebar ett skydd för biologisk mångfald vid täktverksamhet. De tog man bort med löfte om att det inte skulle hindra skyddet av den biologiska mångfalden. Men i ljuset av vad som hänt i Ojnareskogen påstår jag att det var ett stort misstag och att täktbestämmelser behöver återinföras. Man behöver också något motsvarande för andra verksamheter än just täktverksamheter.
Jag passar därför på att yrka bifall till reservation 15.

(…..)

Anf. 123 JACOB JOHNSON (V):
Herr talman! Detta motionsbetänkande om naturvård och biologisk mångfald behandlar en stor mängd motionsyrkanden och är lite av karaktären gott och blandat. För tids vinnande begränsar jag mig till rovdjursförvaltning, skydd av skog samt reglering av fiske i Natura 2000-områdena. Jag passar också inledningsvis på att yrka bifall till reservation nr 28.
(…..)
Herr talman! Skogen är kanske Sveriges viktigaste naturresurs och har en avgörande betydelse för vårt lands hållbara utveckling ur ekonomisk, ekologisk och social synvinkel. I detta betänkande finns några reservationer från Vänsterpartiet, ibland tillsammans med Miljöpartiet, som tar upp en del av dessa frågor.
Skog behöver skyddas för att stärka den biologiska mångfalden. Ca 5 procent av all skogsmark har i dag formellt skydd. Men Miljömålsrådet har uppskattat att mellan 9 och 16 procent av all produktiv mark behöver skydd. Dessutom har Sverige genom avtalet i Nagoya förbundit sig att skydda 17 procent av sin landareal till 2020. De områdena ska vara ekologiskt representativa, det vill säga vara områden med höga värden av biologisk mångfald. Därför anser vi att Sverige bör anta ett nytt, mätbart etappmål i miljömålssystemet för arealskyddad skog i linje med vårt åtagande i Nagoya.
Turismen är i dag en större näring än flera av våra största industriföretag och omsätter enligt Tillväxtverket 225 miljarder kronor. Inte minst på landsbygden är skogen helt avgörande för att naturturismen ska kunna fortsätta växa.
Hyggesfritt skogsbruk kan som rätt använd skötselmetod stärka skogens värden i form av turism, men i hög grad även biologisk mångfald, kultur och rekreation. En nationell målsättning för arealen kalhyggesfritt skogsbruk bör därför ingå i miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Ungefär 20 procent av de djur- och växtarter som lever i gammelskogar har betydligt större behov än andra arter av ett sammanhängande landskap med lämpliga biotoper för att överleva på lång sikt. I dag tas mycket sällan hänsyn till närliggande marker vid avverkning, vilket förstärker en fragmentisering av livsmiljöer för många arter. Vi anser att berörda myndigheter i samverkan med markägarna genom landskapsplanering ska försöka bryta denna fragmentisering.
För många hotade arter saknas i dag tillräckligt stora arealer lämpliga skogstyper på grund av det moderna skogsbruket och bristen på naturliga störningar i ekosystemet som brand, storm, översvämningar etcetera. För att åtgärda detta krävs restaurering och återskapande av lövskogar, ädellövskog och tallskog. Att förvärva skog för detta ändamål kan med rätt framförhållning och god landskapsplanering göras under förhållandevis gynnsamma ekonomiska förutsättningar för staten. Därför efterlyser vi en nationell plan för restaurering och återskapande av skogstyper för de mest hotade arterna.

(…..)

Anf. 132 KEW NORDQVIST (MP):

Herr talman! Jag tänkte uppehålla mig vid frågan om just genetiskt modifierade organismer samt vid biologisk mångfald i jordbruket.
Jag är av den uppfattningen att GMO-odling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Om det mot förmodan inte går som man har tänkt sig och anlag sprider sig okontrollerat riskerar konsekvenserna att bli omfattande och oöverblickbara. Då motiverar en eventuell nytta inte risken.
Jag kommer osökt in på jämförelsen med kärnkraften, när det inte går som man har tänkt sig och när det osannolika, den försumbara risken, plötsligt blir verklighet. Det är därför, herr talman, som jag och Miljöpartiet förespråkar försiktighetsprincipen och inte vill se GMO utanför laboratoriets väggar.
Ibland används en selekterbar markör som har en gen som ger resistens mot antibiotika, och det har vi motsatt oss.
Ofta är GMO-växterna framtagna för att vara herbicidresistenta eller motståndskraftiga mot insektsangrepp. Men naturen fungerar så att förr eller senare utvecklar ogräs och insekter resistens. Det är de allra flesta överens om. I det läget krävs starkare bekämpningsmedel. Därför hävdar vi att GMO-grödor som tas fram med argument om minskad kemisk bekämpning snarare leder till ökad kemisk bekämpning, med de följder det har för grundvatten och den biologiska mångfalden.
I ett domstolsutslag från EU-domstolen i Luxemburg inskränks försäljningen av honung som innehåller genmanipulerat pollen. Om honungen innehåller pollen från gentekniskt förändrade växter som inte är godkända som mänsklig föda får den inte säljas utan att vara märkt. Det var en tysk biodlare som hade överklagat det och nu fått sin sak prövad.
Konsekvensen av den här domen kan bli att odling av GMO-växter i unionen försvåras eftersom biodlaren kan ställa krav på ekonomisk ersättning om honungen innehåller spår av just genmanipulerat pollen.
I det här sammanhanget tycker vi att det är viktigt att ansvarsfrågan lyfts fram och att ett strikt ansvar åvilar tillverkaren. Den drabbade odlaren ska inte behöva leta reda på vem den ska begära skadestånd av.
Miljöpartiet driver också linjen att man inte ska ge godkännande för import av GMO-grödor. Skälet är att vi, om vi nu inte vill se odling av GMO-grödor i vårt eget land, rimligtvis inte heller kan acceptera odling utanför vårt lands gränser. Man kan inte heller bortse från risken för kontaminering av foder till ekologiska odlare.
Livsmedel som innehåller GMO måste märkas, enligt EU-reglerna. Därför säljs dessa i princip inte på den svenska marknaden. Alltför få skulle köpa dem.
Animaliska produkter – ägg, kött och mjölk – som kommer från djur som ätit GMO-foder anses dock enligt GMO-reglerna inte vara GMO och behöver därför inte märkas. Sådana produkter kan alltså säljas på den svenska marknaden. Men människor som av olika anledningar vill välja bort produkter med GMO längre bak i kedjan kan i dagsläget inte göra det. Ett praktiskt sätt är då att köpa certifierade ekologiska produkter.
Herr talman! Den andra frågan jag vill ta upp handlar om biologisk mångfald, speciellt i det svenska odlingslandskapet.
År 2010 beslutade EU om en ny strategi rörande bevarandet av biologisk mångfald. Den här riksdagen antog miljökvalitetsmålen. Flera av dem har bäring just på ekologisk produktion. Ekologisk produktion underlättar när det gäller att nå flera av miljökvalitetsmålen, till exempel Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
Herr talman! Egentligen är det inte så konstigt att det konventionella jordbruket har svårt att nå de här miljökvalitetsmålen. Bekämpningsmedel mot ogräs skapar sterila miljöer där insekter har svårt att trivas. Rester av bekämpningsmedel kan leta sig ned i både vattendrag och grundvatten. Att insektsbekämpning har negativ inverkan på insekter, ibland även på humlor och bin, de nyttiga pollinatörer som vi fick höra om förut, är föga förvånande. Likaså har svampbekämpningsmedel negativ inverkan på mikrolivet, till exempel mykorrhizan.
Att konstgödslingen leder till ökade mängder kväve i omlopp och därmed läckage med övergödning ger ytterligare belägg för att den biologiska mångfalden i odlingslandskapet påverkas negativt av det konventionella jordbruket.
Herr talman! Jag tänkte avsluta mitt anförande med att yrka bifall till reservation 34.

(Läs mer)

Minska beroendet av import av soja till foder – stimulera ökad odling av proteingrödor i Sverige

Protokoll 2012/13:77
Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:77 Onsdagen den 13 mars
Kl. 09:00 – 21:29
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 7 mars.

(…..)

8 § Landsbygdspolitik m.m.
Föredrogs
miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2012/13:MJU10
Landsbygdspolitik m.m.

Anf. 49 PYRY NIEMI (S):

Herr talman! Vi ska debattera landsbygdspolitik. Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men för att vinna lite tid yrkar vi bifall enbart till reservationerna 1 och 6.

Den svenska landsbygden bubblar av kreativitet och entreprenörsanda. Det finns minst en ny idé hos varje landsbygdsentreprenör, och den måste vi ta vara på. Landsbygdsprogrammet ger oss den möjligheten. Ifall hela Sverige ska leva måste vi också vilja ta det positiva med landsbygdsprogrammet och utveckla det ännu mer. I den gemensamma jordbrukspolitiken är just insatserna kring och i landsbygdsprogrammet de som vi socialdemokrater ser som framtidens smörjmedel för att utveckla landsbygden ytterligare. Det handlar om att nå miljömålen, bevara och förvalta den biologiska mångfalden, skapa nya innovationer, utveckla turistnäringen, skapa fler riktiga och hållbara jobb samt utveckla primärproduktionen av mat.

Herr talman! Det är därför extra bekymmersamt att regeringen inte följde upp och arbetade tillräckligt hårt i den pågående förhandlingen om EU:s långtidsbudget och den kommande jordbruksbudgeten kring att dra en extra lans för att föra över eller åtminstone så långt som möjligt ha likvärdiga möjligheter till finansiering av den andra pelaren. I denna ingår landsbygdsprogrammet. Det har så gjort under denna period och kommer så att göra under den kommande perioden. Det kommer tyvärr att hämma möjligheterna till en fortsatt positiv landsbygdsutveckling. Många positiva satsningar kommer att avslutas eller inte kunna förlängas, och för oss socialdemokrater är just jobben avgörande för välfärden. Landsbygden kan bidra med nya jobb och innovationer om vi väljer att skapa möjligheter politiskt, vetenskapligt och ekonomiskt.

Landsbygds- och regionalpolitiken har såväl historiskt värde som framtidssubstans. När förtätningen ökar i storstäderna måste vi vara redo att satsa på en väl fungerande regionalpolitik. Det går aldrig att jämna ut skillnaderna helt, men det går att skapa positiv tillväxt med regional särart som hela landet i ett samlat grepp kan ha nytta och framgång av.

Hela Sverige ska leva. Det ska inte bara vara ett slagord, utan reell handling.

Herr talman! För att vi ska kunna minska beroendet av import av soja till foder behöver regeringen ge Jordbruksverket i uppdrag att stimulera ökad odling av proteingrödor i Sverige. Det handlar om att värna den biologiska mångfalden där sojabönorna odlas, då bland annat regnskogar skövlas för att bereda plats för åkermark. Det handlar också om att minska användningen av bekämpningsmedel vid odlingarna. Vi vet redan nu att generationer av lantarbetare drabbats av obotliga sjukdomar på grund av bland annat ökad herbicidtolerans hos växterna.

Odling av proteingrödor, till exempel åkerbönor i Sverige, gör produktionen av kött mer hållbar. Det minskar transporterna och ökar lönsamheten för bönderna. Det behövs mer statliga investeringar och forskningsinsatser i nära samverkan med primärproduktionen. Det behövs nya grödor. Landsbygdsprogrammet kan återigen vara nyckeln till en positiv, hållbar och ekonomiskt gynnsam produktion av proteingrödor.

(…..)

Anf. 50 KEW NORDQVIST (MP):

Herr talman! Vi debatterar betänkandet Landsbygdspolitik m.m. Jag tror att jag börjar där Pyry Niemi slutade. Jag vet inte om alla vi är riktigt medvetna om hur totalt oljeberoende vi är. Bakom allt finns den fossila energin. Vi har träd som fälls, kapas, transporteras och bearbetas. Det är ett exempel på en förnybar råvara som i dag – inte i går, men i dag – är helt beroende av olja, denna ändliga fossila olja, som dessutom vid förbränning frigör växthusgasen koldioxid.

Samma oljeberoende gäller också för vår livsmedelsförsörjning, från järnmalmen som bryts långt nere i underjorden till däcken på traktorn. Någon har sagt att traktorn är en ekologisk omöjlighet. Så kanske det är, men de ändliga resurser som oljan utgör måste användas klokt och sparsamt. Att ge det svenska lantbruket förutsättningar för att på ett någorlunda rationellt sätt producera vår dagliga mat är förståndig användning av oljan.

På Sveriges åkrar läggs det årligen ut ca 200 000 ton konstgödselkväve. För att framställa detta kväve går det åt ungefär en liter olja per kilo kväve. Vi lägger ut 80 kilo kväve per hektar. Då är även ekoåkrarna inräknade. Vi multiplicerar det med 2,6 miljoner hektar, och vips har vi energi motsvarande en supertanker olja som vi lägger ut varje år på våra svenska åkrar.

Detta är inte ett uthålligt lantbruk. Förutom enorma utsläpp av koldioxid vid produktionen sker också stora utsläpp av lustgas, både vid tillverkningen och vid användandet. Lustgas är som vi alla vet en mycket potent växthusgas och är dessutom det enskilt viktigaste oreglerade ämnet bakom nedbrytningen av stratosfärens ozonskikt. Dessutom orsakar kvävgasavgångar försurning av mark och vatten.

Vad ser vi då för möjligheter att komma ur oljeberoendet för lantbrukets del?

Vi kan dramatiskt minska konstkväveanvändningen. Luften består som bekant av 78 procent kväve. Genom att arbeta med naturen kan kvävefixerande växter göra jobbet åt oss nästan gratis.

Tack vare de gröna växterna och fotosyntesen kan energi framställas på den svenska landsbygden och användas till jordbrukets arbetsfordon.

Mattransporter kan som vi hörde ställas om både till järnväg och till vägtransporter där vi använder förnybara energislag.

Matförsörjningen kan i ökande grad ske lokalt och regionalt för att minska transportavstånden, till exempel genom små slakterier och mejerier.

Detta var några tankar om hur livsmedelsförsörjningens oljeberoende kan minska. Jag tycker att regeringen bör ta initiativ till branschövergripande samtal och i dialog med de berörda parterna ta fram en åtgärdsplan för att så snabbt som möjligt minska oljeberoendet och därmed sårbarheten i svensk matförsörjning.

För att försörja landet med mat och foder litar Sverige till stor del på import. Det betyder i praktiken att Sverige använder åkrar utomlands till sin försörjning. Siffran 800 000 hektar brukar nämnas. Detta är något som jag tycker är fel. Jag vill att vi ska använda den åkermark och de bönder vi har i Sverige för att öka den svenska produktionen.

Speciellt har importen av proteinfodermedel uppmärksammats. Det handlar om att regnskog får ge plats åt sojaodling för export. Mycket av sojan är genmodifierad – GMO – och kemisk bekämpning används i stor utsträckning. Belastningen på ekosystemen är alltså hög. Dessutom förekommer uppgifter om att sojan kan innehålla höga halter av den giftiga metallen kadmium, som på så vis hittar in i det svenska kretsloppet.

De svenska djurbönderna har trängts hårt mellan låga avräkningspriser och höga foderpriser. Det finns alltså goda skäl att öka den inhemska produktionen av proteinfodermedel. Mycket görs redan, men staten kan till exempel öka rådgivningen.
En annan sak är att satsa på växtförädling, så att lämpliga anpassade sorter tas fram, exempelvis av soja.

Herr talman! Jag ställer mig givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6 om minskat oljeberoende.

(…..)

Anf. 52 JENS HOLM (V):

Herr talman! Jag ska främst prata om två saker: vikten av att vi bevarar bördig jordbruksmark och att vi minskar oljeberoendet inom svensk livsmedelsproduktion.

Jag börjar med den bördiga jordbruksmarken. Det här börjar alltmer bli något av en knapp resurs både i Sverige och runt om i världen. Det kanske inte är så konstigt. Det är många intressen som står på spel. Med en växande befolkning får vi större städer som måste breda ut sig någonstans. Vi får mer infrastruktur, industrier och mer av kommersiella lokaler.

Det finns också en konflikt mellan produktion av kanske biobränsle och produktion av livsmedel. Alla de här sakerna kräver sin beskärda del, och alla verksamheter kräver en yta. Väldigt ofta används jordbruksmark för att de här verksamheterna ska kunna expandera.

Naturvårdsverket har konstaterat att ett av våra miljömål, det som heter Ett rikt odlingslandskap, kommer inte att uppnås med gällande och framtida styrmedel. Ska miljömålet Ett rikt odlingslandskap uppnås måste vi ha nya styrmedel.

Vi i Vänsterpartiet har motionerat om det, och det finns med i betänkandet men i en förenklad behandling denna gång. Likväl är det en del av betänkandet. Vi kräver nya styrmedel för att bevara bördig åkermark.

Vilka former av styrmedel kan man då tänka sig? För att bara ta ett område för att göra det konkret skulle jag titta på externa köpcentra, dessa shoppingcenter som växer som svampar ur marken runt våra städer. De svenska kommunerna konkurrerar ofta med varandra för att man ska kunna etablera stora externa köpcentra. Förutom att det leder till ökad bilism och ökade utsläpp leder det ofta till att våra stadskärnor dör ut. Det leder också till att en väldigt stor del av mark, ofta bördig jordbruksmark, tas i anspråk för att anlägga dessa externa köpcentra.

I våra grannländer Danmark och Norge har man exempelvis kommit på att det här är ett problem. Man har mycket hårdare lagstiftning än vad vi har i Sverige för att motverka utvecklingen av för mycket etablering av externa köpcentra. Det tycker jag är ett konkret förslag som man kan spela in i diskussionen om hur vi ska kunna värna bördig åkermark, hur vi ska verka för att våra stadskärnor får leva vidare i stället för att vi anlägger mer av stora externa köpcentra på bördig åkermark.

Kew Nordqvist från Miljöpartiet nämnde tidigare reservation 6 som handlar om att vi behöver en åtgärdsplan för ett minskat oljeberoende inom svensk livsmedelsproduktion. Precis som Kew Nordqvist konstaterar är vår livsmedelsproduktion väldigt fossilberoende. Det handlar om jordbruksmaskiner som behöver oljebaserad diesel. Det handlar om fossila insatsvaror, alltså konstgödsel och en del kemikalier. Det handlar om långa transporter av djur men också förädling av livsmedel. Det handlar om en väldigt stor import av inte minst foder för att föda upp djur.

Vi måste ta tag i det här problemet. Alla verksamheter i Sverige måste bära sitt klimatansvar, och det finns många konkreta saker som vi vill att branschen tillsammans med oss som lagstiftare ska komma överens om. Från Vänsterpartiets sida säger vi särskilt att vi vill ha mer av lokalproducerade livsmedel. Då får vi mindre import och färre transporter. Ett bra sätt att främja lokalproducerade livsmedel är att införa en kilometerskatt på långa långtradartransporter. Då ser man till att det blir lönsamt att producera mer lokalt. Det blir också mer lönsamt att transportera mer på räls.

Vi behöver självklart en skatt på handelsgödsel. Viktigt att komma ihåg då är att intäkterna från skatten ska gå till lantbrukarnas miljöarbete. Då blir det dubbel effekt, både minskade utsläpp av kväve och fosfor och pengar för ett miljöarbete inom jordbruket.

Vi behöver en höjd koldioxidskatt. Då kostar det mer att transportera och, återigen, då lönar det sig mer att producera lokalt. Framför allt behöver vi ett direktstöd för biogasproduktion, så att lantbrukarna kan ta hand om sitt överskott av biogas på sina gårdar och går från att vara utsläppare av biogas till att producera biogas, sälja den eller använda den själv.

Som jag sade tidigare måste alla sektorer ta sitt klimatansvar. I det här sammanhanget handlar det inte bara om att livsmedelsproduktionen tar ansvar för klimatet, utan det handlar också om att om vi bryter beroendet av oljan är det bra för livsmedelsbranschen i framtiden, för vi kan inte vara beroende av olja för all tid och evighet. Oljan kommer inte att finnas kvar. Oljan kommer att bli väldigt mycket dyrare. Därför är reservation 6 så viktig.

Jag yrkar bifall till reservation 6.

(…..)

Anf. 54 KEW NORDQVIST (MP) replik:

Herr talman! Tack, Åsa Coenraads! Jag lyssnade på dig när du talade om betänkandet, men jag hörde inte något om hur du tycker att vi ska uppfylla de miljökvalitetsmål som vi har – ett rikt odlingslandskap, giftfri miljö, rikt växt- och djurliv, grundvatten av god kvalitet, ingen övergödning och begränsad klimatpåverkan. Dessa mål klarar dagens jordbruk inte av att leva upp till.

Vi hörde tidigare i något anförande talas om principen förorenaren betalar. Det är den lösningen jag tycker att vi ska använda. Vad tycker du?

Anf. 55 ÅSA COENRAADS (M) replik:

Herr talman! Kew tar upp någonting mycket viktigt. Jag kunde i mitt anförande naturligtvis inte ta upp allt som finns i betänkandet. Då hade vi fått hålla på fram till kvällen.

Miljömålen som du nämner, Kew, är viktiga. De finns med i betänkandet, men det är inte det som betänkandet i dess helhet handlar om utan om en bredare bild av landsbygdspolitiken. Vi får kanske gå in djupare i en annan debatt om miljömålen, och så att säga ta dem del för del, än vad vi kan göra i dag.

Du har helt rätt när du talar om polluter-pays-principen. Det är något som också vi tror på. Den frågan behöver vi återkomma till i en helt annan debatt och betona vikten av att de lagar och regler som vi ställer upp följs. Om man bryter mot de lagar som vi i demokratisk anda stiftat i riksdagen ska man också få betala för det, och det ska betalas dyrt.

Anf. 56 KEW NORDQVIST (MP) replik:

Herr talman! Jag ser fram emot att få återkomma i den debatten, men jag hörde att du, Åsa Coenraads, i svepande ordalag nämnde biologisk mångfald och så vidare. Jag lämnar det.

En annan fråga du tog upp, som också är viktig, gäller sojaodlingen. Där tycker vi i mångt och mycket likadant. Du sade att vi ska byta proteinfodermedel, men du nämnde inte på vilket sätt. Har du några lösningar? Jag pekade i mitt anförande på några förslag. Har regeringen några förslag på hur vi ska få bättre proteinförsörjning i den svenska animalieproduktionen?

Anf. 57 ÅSA COENRAADS (M) replik:

Herr talman! Kew Nordqvist nämner sojan som proteinfoder. Den är intressant att diskutera. Sojan är ett billigt alternativ till de grödor som vi på mer naturlig basis kan odla i Sverige. Vi har redan vidtagit en del stödåtgärder för att kunna odla vanliga produkter i Sverige, men vi vill inte rikta bidrag till specifika grödor. Sedan tror jag att sojan kommer att kunna bli en konkurrensfördel för Sverige. Om vi odlar produkter i Sverige på ett miljövänligt sätt, sådant som våra djur kan äta, är det en konkurrensfördel på marknaden.

(Läs mer)

USA och EU har olika åsikter om subventioner, tillväxthormoner, tillsatser i livsmedel, GMO…

15.3.2013, Landsbygdens Folk:
Det amerikanska jordbruket välkomnar frihandel med EU

En allians av 64 organisationer inom USA:s jordbruk och livsmedelsindustri ställer stora förväntningar på ett frihandelsavtal med EU. Alliansen understryker att motsättningarna i centrala jordbruks- och livsmedelsfrågor måste tacklas på allvar. USA och EU har olika åsikter om subventioner, tillväxthormoner, tillsatser i livsmedel, genteknik och andra produktionsmetoder. Tjänstemän i både Bryssel och Washington har varnat för att meningsskiljaktigheterna riskerar att blockera andra förhandlingsområden.

(…..)

Enligt Spencer skulle ett frihandelsavtal medföra stora fördelar för livsmedelsproduktionen i både USA och EU. USA är en attraktiv marknad med 300 miljoner konsumenter som frågar efter attraktiva kvalitets- och nischprodukter, exempelvis ekologiska livsmedel.

(Läs mer)

6 mars 2013: Konferens för GMO-fri märkning på Europaparlamentet

gmo-fri
GMO-free labelling of food products: a way to increase GMO-free supplies for animal feed?
Event: Public conference
Date: 6 March 2013 from 15:00 to 18:30
Place: European Parliament – Room A1G3 – 60 rue Wiertz – 1047 Brussels

Under the sponsorship of José Bové, Jill Evans and Bart Staes, the Greens/EFA group in the European Parliament invites you to a conference on ”How GMO-free labelling of food products can contribute to increase GMO-free supplies for animal feed”.

(…..)

The conference programme will include 2 panels:

Panel 1: GMO-free labelling: producers and consumers’ perspectives, with panellists from the food chain.
Panel 2: GMO-free « regulators »: ”How to encourage EU countries to adopt meaningful labelling measures?” with panellists from EU Member States regulatory authorities.

(Läs mer)