30 % av livsmedlen i Halmstads kommun är ekologiska

Halmstads kommun bland de bästa i landet att använda ekologiska livsmedel!
Pressmeddelande • 2014-09-12 09:24 CEST

Halmstads kommun är en bland 57 andra kommuner och landsting som i år platsar i Ekomatsligan, en nationell ranking med de kommuner och landsting som är bäst på att köpa in ekologisk producerade livsmedel. 30 % av livsmedlen i Halmstads kommun är ekologiska.

Halmstads kommun har tillsammans med 57 andra kommuner och landsting klassat in i årets Ekomatsliga som arrangeras av EkoMatCentrum, ett informationscentrum för ekologiska produkter.

Ekomatsliga är en nationell ranking med de i särklass bästa kommunerna, landstingen och regionerna i Sverige avseende inköp av ekologiska livsmedel. Minst 25 % av inköpen ska vara ekologiskt producerade livsmedel. Halmstads kommun har i sina kök och restauranger hittills i år nått 30 %.

Ekomatsligans 57 vinnare premieras vid en stor konferens om ekologisk mat i Stockholm den 13 oktober.

– Vi är glada över att vara bland de främsta i landet vad gäller andelen ekologisk mat, men detta är bara början, säger ordförande i servicenämnden Svein Henriksen (MP).

– Ett bra kvitto på att vi är på rätt väg och får välförtjänt uppmärksamhet, säger Micael Nilsson (S), vice ordförande i servicenämnden.

– Det här är bara början. Målet för 2014 är redan uppnått och då har vi gått från några få procent för ett par år sedan till där vi är nu, säger Joakim Lindh, verksamhetschef för Måltidsservice.

Fakta:
Servicenämnden ansvarar för Måltidsservice som årligen serverar över två miljoner portioner skolmat och över en halv miljon portioner till äldreomsorgen. 2014 är andelen ekologisk producerade 30 % av totala mängden inköpta livsmedel.

Kontakt: Svein Henriksen (MP), ordf. Servicenämnden 0706 – 10 81 98, svein.henriksen@halmstad.se Micael Nilsson (S), vice ordf. Servicenämnden 035 – 18 01 64, micael.nilsson@halmstad.se Joakim Lindh, Verksamhetschef, 070-217 49 36, joakim.lindh@halmstad.se Richard Asplund, Inspiratör, 0708-455907, richard.asplund@halmstad.se

Halmstad är landets 19:e största kommun med cirka 94 000 invånare. Det fördelaktiga läget på västkusten gör att företagandet utvecklas, turismen frodas och invånarna trivs och blir fler. Kommunen strävar tillsammans med sina cirka 7 800 medarbetare efter att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad och upplevelsestad. Vi hjälper helt enkelt till att göra Halmstad ännu trevligare att bo, utvecklas och vistas i.

—

Publicerad: 2014-08-26
Ökad andel ekologisk mat i kommunens restauranger
Målet för 2014 var att 27 % av all mat som serveras i skolor och till äldreboende i Halmstads kommun skulle vara ekologisk producerad. Redan efter fem månader har vi passerat 30 %!

Publicerad: 2013-09-06
Nu är skolmaten KRAV-märkt!
Som första skolrestaurang i Halmstads kommun har Kattegattgymnasiet erhållit certifikat för ekologiskt produktion enligt KRAV:s regler

GMO-fältförsök i Halmstads kommun och Laholms kommun med GMO-träd

GMO-fältförsök: Ansökan om fältförsök med genetiskt modifierad asp
Ansökningsuppgifter
a) Ansökningsnummer – B/SE/14/6846
b) Datum för mottagande av ansökan – 2014-08-21
c) Projektets namn
Snabbväxande hybridaspar – hur är sambandet mellan tillväxt i växthuset och i fält? – Förlängning
d) Planerad utsättningsperiod
2015-2019
A.2. Sökanden (företag, institution eller motsvarande)
Namn: Umeå Universitet, Umeå Plant Science Centre, Fysiologisk botanik
(…..)
C.2. Utsättningsplatsens lokalisering
Arlösa gård i Halmstads kommun och Våxtorps planskola I Laholms kommun
C.3. Platsens storlek (m2)
Mindre än en hektar på varje lokal
—
— Originalmeddelande —
Från: Heléne Ström
Datum:2014-09-12 10:02 (GMT+01:00)
Till: Genteknik
Rubrik: Ansökan om fältförsök med genetiskt modifierad asp

Hej!
Du får detta mail eftersom du bett om att få information om ansökningar om fältförsök med genetiskt modifierade växter.
Jordbruksverket har fått en ansökan om förnyat godkännande av fältförsök med genetiskt modifierad hybridasp. Dessa aspar fick tillstånd att planteras ut 2010 (Jordbruksverkets dnr 22-12395/09).
En sammanfattning av ansökan finns publicerad i tabellen längst ner på följande sida:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/kommenteraansokningar.4.4b00b7db11efe58e66b80003028.html
Alternativ sökväg: Startsida / Odling / Genteknik (GMO)/ Kommentera ansökningar
Allmänheten och andra intresserade ska ges tillfälle att yttra sig innan Jordbruksverket fattar beslut i tillståndsfrågan enligt 2 kap 10 § förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
Synpunkter ska skickas till genteknik@jordbruksverket.se senast 16 oktober 2014.
—
Genetiskt modifierade organismer i Sverige (Naturvårdsverket)
En genetiskt modifierad organism (GMO) är förändrad i arvsmassan på ett sätt som inte kan ske naturligt. GMO som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige ska inte släppas ut i miljön.
—
– Remissvar angående fältförsök med hybridasp (Naturskyddsföreningen)
– GMO-träden skapar farhågor (Förbundet Sveriges Småbrukare)
– Naturvänner varnar för GMO (Skydda Skogen)
– Naturvårdsföreningen om GMO (Simlångsdalens naturvårdsförening)

GENETICALLY ENGINEERED TREES – THE NEW FRONTIER OF BIOTECHNOLOGY (CENTER FOR FOOD SAFETY (CFS) SEPTEMBER 2013): This report suggests that GE trees and plantations are not a visionary, sustainable way forward, and instead will lead to myriad, widespread harm to nature and societies.

GreenMedTV: Genetically Engineered Trees – The Increasing Threat / Documentary Video
The Growing Threat Genetically Engineered Trees – Award winning documentary film explores the growing global threat of genetically engineered trees to our environment and to human health. The film features David Suzuki, who explores the unknown and possibly disastrous consequences of improperly tested GE methods. Producer: tankerenemy.
—
Jordbruksverket: Fältförsök
I Sverige har man har gjort fältförsök med genmodifierade växter sedan 1989. De vanligaste växterna i fältförsök har varit potatis, raps och sockerbeta. Andra växter som används är till exempel backtrav, äpple, lin och majs.
—
Beslut om fältförsök med genetiskt modifierad hybridasp och asp

Beslut om fältförsök med genetiskt modifierad hybridasp

År	Genetisk modifiering	Sökande	Beslut
2014	Ändrade vedegenskaper	SLU	4.6.18-761/14
2013	Asp som modellsystem	Umeå universitet	22-2655/12
2012	Ökad tillväxt	SweTree	22-12623/11
2011	Ökad tillväxt, torkresistent	SweTree	22-2397/11
2011	Ökad tillväxt	SLU Umeå	22-3992/11
2010	Ökad tillväxt	Umeå Universitet	22-12395/09
2008	Insektsresistens och ändrad lignin	SLU Umeå	22-379/08
2004	Fotosyntesrelaterade proteiner	Umeå Unviersitet	22-1309/04

—
European Commission > JRC > IHCP > Our Databases > GMOinfo – GMOregister
Deliberate release into the environment of plants GMOs for any other purposes than placing on the market (experimental releases)
—

Jordbruksverket är inte nöjd över GMO-asp försöket av SLU

SLU hotas av vite för gmo-asp
ATL 20120103

Jordbruksverket hotar SLU med vite eftersom universitet bortsett från vissa krav gällande odlingen av genmodifierade aspar i Laholm.

Jordbruksverket kräver att ett område på 50 meter kring försöksplatsen med genmodifierade hybridaspar ska vara fritt från aspar.

(…..)

Men inget av det är gjort

(…..)

Jordbruksverket är inte nöjd över svaret och förelägger SLU med vite på 20 000 kronor om de inte uppfyllt kraven till den 31 maj.

(Läs mer)

Mer om GMO-träd på hejdagmo: http://hejdagmo.se/?s=gmo-tr%C3%A4d

GMO-träd är Super-Gau i naturen, den största olyckan man kan föreställa sig

Med naturens egna villkor som riktmärke
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 31, 10 augusti 2012

Skogsekonomen Lutz Fähser har gjort mycket för det ekologiska skogsbruket i Tyskland. Nu arbetar han också i Etiopien för att skapa en ”biosfärareal”, en slags naturpark. Nyligen var han i Sverige och Miljömagasinet träffade honom för att prata om skogens möjligheter.

Lutz Fähser (längst till höger) på skogsbesök i Laholm efter några dagar på Åfallets skogsfestival.

Det sista vi pratar om innan Lutz Fähser stiger på tåget i Laholm, på väg hemåt, är plantering av genmodifierade träd. Lutz Fähser, skogsekonomen, är känd för sina framgångsrika insatser för ekologiskt skogsbruk i Tyskland. Han har också arbetat med bistånd och rådgivning med tonvikt på skog lite varstans på jorden.

Efter några dagar på Åfallets skogsfestival i Örebrotrakten är han nu på väg hem till Lübeck. Hela helgen i Laholm har gått åt till studiebesök och samtal om skog i Sverige och Tyskland, och om pågående projekt i Östeuropa, Etiopien och Chile där Lutz Fähser är anlitad som ideellt medverkande rådgivare.

Jag berättar om en försöksodling av genmanipulerade träd i Laholm. Det besvarar Lutz Fähser med ett förtvivlat skratt. Och han berättar engagemat om en avgörande politisk händelse i Tyskland: När den federala skogsvårdslagen skulle revideras 2010 var de politiska partierna osäkra om hur de skulle ställa sig till genmodifierade träd.

– De bjöd in mig för att kunna ställa lite frågor. Det gick jag inte med på. Jag krävde tio minuter för att tala om detta intrång av patenterade träd.

Efteråt var samtliga partier (utom Liberalerna, FDP) överens om att i lagenförbjuda genmanipulerade träd. Och Lutz Fähser förklarar för mig:

– Det går kanske bra med första generationens träd men sedan är det slut, fröna gror inte och träden kan inte föryngra sig själva. Några stora företag i världen äger patentet på träden, som skogsägare blir beroende av. Genmodifierade träd är Super-Gau i naturen, den största olyckan man kan föreställa sig, säger Lutz Fähser med eftertryck.

Begreppet han använder skapades för kärnkraften efter Tjernobylkatastrofen.

(Läs mer)

Text och foto: Sanni Gerstenberg

Fakta: Biosfärreservat

Ett UNESCO-biosfärreservat som finns i många länder på jorden ska bevara en regions unika natur på lång sikt. Det ska skapa nya inkomstkällor för befolkningen genom ekoturism och genom odling och distribuering av regionala produkter.

Biosfärreservatprojektet Tanasjö subventioneras av det tyska federala ministeriet för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ) i den mån mottagarlandet är med om ett samarbete. Genom att skydda fuktområden kring sjön bidrar projektet dessutom delvis till ett världsomfattande klimatskydd.

En kontaktperson till i Hallands län

Om Stefan Danerek

Stefan har länge varit intresserad av natur och ekologi, och hans vilja till engagemang är påtvingat av insikten att biotek-jättar som monopolkapitalistföretaget Monsanto redan kontrollerar större delen av världens utsäde, och att flera rapporter från de senare åren visar på en dödlig risk med GMO-föda. Stefan liknar den ovetenskapliga gmo-introduktionen med introduktionen av kärnkraft och atombomben, kontamineringen öär lika subtil som radioaktiv strålning, den syns inte.

Stefan har en humanistisk bakgrund, förutom naturvetenskaplig på gymnasiet. Han har forskat i språk och litteratur, översätter nu skönlitteratur mellan svenska och indonesiska, och kommer att forska mer inom språk och literatur under de kommande åren. Han säljer också kopi luwak.

http://www.ideapublishing.se

Kravcertifierad mjölkbonde i Laholm – Jag tycker ju mycket om att hålla på med djur

Fortsätter för djurens skull
Av Hans Bengtsson
Laholms Tidning 30 JANUARI 2012

LAHOLM. Hallands mjölkbönder är bland de sämsta i landet när det gäller ekologisk produktion. Av länets 302 mjölkgårdar är bara 17 ekologiska.

I Laholms kommun finns bara fyra eller fem Kravcertifierade mjölkbönder, enligt Kravs pressansvariga Kristin Cooper.
Statistiken för 2011 är inte klar så siffrorna är från året före, därav osäkerheten.
Gert-Ove Brorsson i Killhult har viss förståelse för att inte fler satsar på Kravmärkning.
– Det ger mer jobb och fler paragrafer att följa.

Även mjölkproduktion i allmänhet är krävande och han klandrar inte dem som ger upp.
Han har själv haft funderingar på att sluta, men tror nog ändå att han fortsätter.
– Jag tycker ju mycket om att hålla på med djur.
Gården består av drygt 25 mjölkkor och 30 hektar odlingsmark.

(…..)

Ekologiska mjölkleveranser
Trots att Halland är ett av de största mjölklänen ligger man fyra från slutet ifråga om ekologisk mjölk. Sämre är bara Kalmar län med tre procent, Norrbottens län med 3,4 procent och Västernorrlands län med 4,7 procent.
Bäst är Örebro län med 28,5 procent ekologisk mjölk.

(…..)

KRAV-certifiering utgår från ekologisk grund och står för
Bra miljö & klimat
God djuromsorg
God hälsa
Socialt ansvar

Källor: Svensk mjölk och Krav

(Läs mer)

BASF/PPS GMO-mat-potatis i Skåne

Genmodifierad matpotatis på försök
Norra Skåne Av Berit Önell 10 MAJ

KOMMENTERA. Fältförsök med genmodifierad matpotatis startar nu i Norra Sandby. Inom tre-fyra år kan potatisen, som kallas Fortuna, bli den första kommersiellt odlade gentekniskt förändrade matpotatisen inom EU.

Det speciella med Fortuna är att den har gener som är resistenta mot både bladmögel och brunröta. Dessa bekämpas idag oftast med kemiska medel.

Sedan i fjol odlas GMO-potatisen Amflora som är en så kallad stärkelsepotatis för pappers- och limtillverkning marknadsmässigt i Sverige och några andra EU-länder.

Matpotatis är nästa steg. Plant Science Sweden AB i Svalöv har fått tillstånd av Jordbruksverket att genomföra fältförsök med matpotatis i år i Hässleholm och Halmstad kommuner samt ytterligare försök med stärkelsepotatis i Kristianstad och Piteå.

–Det är idag EU som beslutar om tillstånd för kommersiell odling och då gäller det inom hela EU, förklarar Kristofer Vamling, vd för Plant Science Sweden AB.

Sverige blir sannolikt först med matpotatisen, eller möjligen först tillsammans med något annat land. Den odling som planeras här gäller nämligen utsädespotatis och den måste odlas upp först.

(…..)

Stärkelsepotatisen Amflora har väckt starka reaktioner på grund av att den innehåller en antibiotikaresistent gen. Någon sådan finns inte hos Fortuna.

Men alla GMO-grödor måste ändå odlas under sträng kontroll med bland annat visst avstånd till andra grödor och noggranna rutiner för all hantering för att det som är genmodifierat inte ska blandas ihop med vanliga grödor. Företaget måste också se till att inga rester finns kvar i jorden inför nästa år.

(…..)

Det är Hushållningssällskapet i Kristianstad som utför försöket i Norra Sandby för Plant Science Sweden AB:s räkning. Bolaget är ett helägt dotterbolag till kemiföretaget BASF Plant Science GmbH som har ett nära samarbete med det världsledande företaget inom genmodifierade grödor, amerikanska Monsanto.

(Läs mer)

Behöver vi GMO-träd?

Rapport från informationsmöte om försök med genmodifierad asp
8:e september 2010 Simlångsdalen, Halland

Försöksledare Stefan Jansson hade rest ner från Umeå och inledde med en uppskattad beskrivning av genforskningen och syftet med försöken. Närvarande var representanter från Jordbruksverket, som har utfört en första fältkontroll av försöken. Vidare deltog representanter för Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Miljöpartiet och Simlångsdalens Naturvårdsförening.

Stefan Jansson är angelägen om att föra dialog med alla och vill, som han själv uttryckte det, ha full genomlysning av sina projekt. Debatten var livlig och vidgades till att omfatta även frågor om finansiering, patentering, bolagisering, kommersiellt missbruk av GMO, myndighetskontroll, skogspolitik m.m. En springande punkt är om de genmodifierade trädslagen kan anses få en så avgörande samhällsnytta att det motiverar långsiktiga risker med genspridning.

Behöver vi GMO-träd?

Knappast! svarar t.ex Naturskyddsföreningens ordförande i duell med Stefan. Produktionen kan upprätthållas med nuvarande metoder och det är angeläget med förbättrade föryngringar och forskning om alternativa skogsbruksmetor.

Genmodifierade trädarter tillåts ej i certifierat skogsbruk enligt FSC och PEFC- standard. Det anses att riskerna är otillräckligt utredda och att genförändrade organimer inte är tillräckligt accepterade.

Även många som studerar ekologi och skogsvetenskap är kritiska.

Stefan tror att GMO-träd kanske bäst kan komma till användning som energiträd. Ett troligt scenarium är att större del av skogsmarksarealen måste utnyttjas för produktion av bioenergi och att detta i viss mån kommer att minska den biologiska mångfalden. Han betonar att det kommer att ta mycket lång tid innan ett transgent träd kan tas i bruk.

Hur skall försiktighetetsprincipen beaktas?

Parallella studier av hur genvariationer i vanliga träd sprids i naturen ger upphov till en trolig hypotes.

Långtidsstudier av vad som verkligen händer när nya genmodifierade trädarter sprids i naturen saknas. Det kan inte helt uteslutas att transgena träd uppträder på ett icke önskvärt sätt även efter lång tid.

Naturvårdsverket, som försökt utreda ekologiska effekter av transgena träd, nämner som ex. att det tog 180 år innan ett trädslag som inplanterats från Amerika till Tyskland spred sig invationsartat. Stefan markerade den stora variation av arvsmassan som finns naturligt i våra skogsträd och ansåg tex. att införandet av exotiska parkträd innebär större risker än den genförändrade aspen. Även Jordbruksverkets talesman ansåg att kontrollen av GMO-grödor var rigorös och att vissa ”naturliga” potatissorter och sädeslag innehöll giftämnen och tungmetallrester som aldrig hade blivit godkända i GMO-livsmedel.

Stefans forskning är huvudsakligen inriktad på att med genteknik tillvarata en trädarts egna variationer (cisgener). Stefan gissade att de införda cisgena egenskaperna i försöksaspen förmodligen kunde återfinnas någonstans bland 1000 aspar i vårt skogslandskap.

För att få fram ökad tillväxt har emellertid införts en egenskap från backtrav. Denna egenskap kan förstås aldrig överföras på naturlig väg – en asp och en ört som backtrav kan aldrig korsas och ge upphov till en ny art!

Människan har fått möjligheter att ”uppfinna” nytt liv-nya arter. Med nuvarande patentlag-stiftning kan dessa nya arter förvandlas till enskild egendom. Om vi anser att vi behöver naturen och att vi bara är den sista predatorn som naturen lätt kan undvara finns det skäl att iakta yttersta ödmjukhet och försiktighet med att leka Gud. Utgår vi å andra sidan från föreställningen att vi är skapelsens krona med rätt att utnyttja- eller som nu överutnyttja- jordens resurser finns bara en from förhoppning om att tekniska under som det genetiska trollspöt skall rädda oss. Hittills har de tekniska framstegen helt ätits upp av konsumtionsraseriet. Den dygdiga flickan Spara i Lyckoslanten har förvandlats till den odygdiga lilla glesbygdstanten som handlar alldeles för lite!!

Frågan ställdes om inte en mer vardagsinriktad forskning för att bättre utnyttja befintliga ståndorter kunde ge lika stort och mera direkt resultat. Speciellt pekades på försämrade föryngringar. Många efterlyser ett större forskningsprojekt för att jämföra Hagners kontinuitetsskogsmodell med det förhärskande trakthyggesbruket.

I detta sammanhang kan det vara intressant att veta hur forskningspengar fördelas inom skilda forskningsprojekt – en fråga som är upp tll våra politiker att besvara.

Stefan Jansson stannade kvar länge men många frågor i detta kontroversiella ämne förtjänar att debattteras ytterligare. Idéer väcktes om att anordna ett seminarium och därmed plocka upp Stefans kastade handske och önskan om – full genomlysning. Många väcktes av Stefans forskningsentusiasm och vill lära sig mer.

Bengt Svalander

—

Läs mer om GMO-träd på ”STOP GE Trees Campaign”

—