En överklagan över tillstånd till odling av GMO-sockerbeta
Till Mark och Miljödomstolen i Växjö
Co Statens Jordbruksverk
551 82 Jönköping
Vi vill härmed överklaga Jordbruksverkets beslut Dnr 22-13882/11 om att tillåta försöksodling av den genetiskt modifierade sockerbetan H7-1.
De handlingar som överklagas kom till allmän kännedom via media den 17/4 och fanns på Jordbruksverkets hemsida först 18/4.
Vi vill att Mark och Miljödomstolen avslår Jordbruksverkets beslut om att tillåta försöksodling av H7-1 av följande skäl.
Jordbruksverket anger att H7-1 är godkännd inom EU för import bearbetning och livsmedel och foder framställda av H7-1 vilket är direkt felaktigt beskrivet.
Jordbruksverkets angivelse om att H7-1 är godkännd att framställa livsmedel och foder utan att ange vilka former av livsmedel och foder godkännandet avseer är klandervärt och vilseledande.
Det är enbart processade produkter framställda av själva betan från H7-1 som är godkännd av EU att användas som livsmedel/foder vilket inte Jordbruksverket är tydliga med att ange.
EU godkännade av H7-1 avseer enbart processade produkter från betorna ex socker, sirap och melass.
Oprocessade H7-1 betor är inte tillåtet att ingå i livsmedel och eller foder.
Växtdelar från H7-1 får inte användas som varken foder eller livsmedel vare sig de är processade eller ej.
Se bifogad bilaga EFSA opinion.
Med tanke på EU-domstolens dom C-442/09 rörande GMO i honung och riksrevisionens kritik Dnr 31-2005-0883 att ”risker inte hanteras på ett tillfredställande sätt” och att rekommendationer att bl.a ”utarbeta regler för miljöansvar, skadestånd, återställande och samexistens” ännu ej genomförts bör inte försöksodling av H7-1 tillåtas.
Jordbruksverket besvarar Sveriges Biodlares Riksförbunds önskan om att avslå fältförsök som följande: ”Även om det inte är uppenbart att det är tillståndshavaren som ska ta hänsyn till biodling, bedömer Jordbruksverket att det i år finns åtgärder som tillståndshavaren kan vidta för att minimera risken för att pollen från försöket ska hamna i honung.” ”Det finns inte uppgifter av var alla bikupor finns och kupor kan dessutom flyttas.” ”Jordbruksverket kräver därför inte att försöksutövaren skall hålla avstånd till bikupor.”
EU-domstolen har således ännu enbart konstaterat att biodlarprodukter omfattas av GMO-regelverket.
Frågeställningarna om vem som skall stå för kostnadena i samband med de biodlarprodukter (pollenoch honung) som kontaminerats av GMO och har förklarats som otjänligt som foder och livsmedel är ännu inte avgjort av domstolen.
Således kan inte försöksodlingar av GMO fortgå innan man klarlaggt ansvarsfördelningen och de samexistensiella problemen.
I händelse av att något skulle gå fel och GMO-sockerbetorna skulle blomma eller råka ut för handhavande fel eller sabotage och därmed riskera att spridas måste ansvarsfördelningen vara klarlaggd.
Skall befintliga och till Länsstyrelsen anmälda uppställningsplatser av bisamhällen flytta på sig om risk finnes för GMO i produkterna eller skall tillståndgivare och/eller tillståndshavare ta hänsyn till biodlingen?
Vem är ansvarig för produkter som eventuellt råkar att bli kontaminerade av H7-1 är en fråga som måste redas ut innan försöksodlingarna tillåts fortgå.
EU-domstolen utdelade skap kritik av EU-kommisionens honey regulation som de fakto inneburit att honung och bipollen tidigare undgått GMO-regelverket.
EU-kommissionen hade kringgått regelverket via anföranden om att honung ansågs vara en animalieprodukt utan krav rörande GMO-regelverket så som spårbarhet, marknadsgodkännanden o.s.v.
Därutöver garderade EU-kommissionen det prekära i anförandet att oprocessat pollen från växter insamlat av bin skulle anses vara en animalieprodukt, med ett resonemang som utgick på att ingen kunde anses vara ansvarig för vad bin sysslar med varpå all detekterad GMO i honung ansågs vara av oavsiktlig och tekniskt oundviklig karraktär och behövdes således varken märkkrav eller vara av marknadsgodkännd variant.
Fortfarande vill inte EU-kommissionen till fullo acceptera EU-domstolens beslut utan fortsätter i sina ansträngningar att låta GMO i honung förbli utan kontroller och beaktande av rådande GMO-regelverk.
Speciellt upprörda är EU-kommissionen över EU-domstolens beslut om att GMO-pollenet i honungen är det som betraktas som den aktuella GMO-ingridiensen.
Många medlemsländer har krävt skyddsåtgärder för import av honung till EU p.g.a analyser visar att det förekommer GMO i honung från GMO-odlande regioner.
Dessa medlemsländer har analyserat och påvisat en mängd GMO-varianter i honung som inte är marknadsgodkännda av EU att förekomma i livsmedel och/eller foder i form av oprocessade växtdelar.
De fakto berör ingen av EUs marknadsgodkännanden av GMO-grödor konsumtion av oprocessade växtdelar.
EU-kommissionen har avvisat de medlemsländer som begärt kontroller och skyddsåtgärder med motiveringen att man saknar valideringsmetoder för kvantifikation av den aktuella GMO-ingridiensen.
EU-kommissionen anför också behovet att anpassa rekommendationerna gentimot exporterande länders regelverk, vilket i princip kan innebära undantag från EUs GMO-regelverk.
Se bifogad bilaga.
Förut lät EU-kommissionen och jordbruks och livsmedelsorganen GMO i honung passera utan kontroller med hänvisning om animalie och oavsiktligheter.
Nu tilllåter EU-kommissionen import och försäljning av GMO-innehållande honung från GMO-odlande regioner med hänvisning om att det saknas tillfredställande valideringsmetoder.
Förut sade EU-kommissionen att behovet av kontroll inte fanns, numera säger EU-kommissionen att svårigheterna i uppmätning av halten av GMO i den aktuella ingridiensen gör att man får avvakta lämpliga analysmetoder.
Man har givit kommisionens forskningscentrum JRC uppgiften att ta fram valideringsmetoder.
Den Tyska domstolen avgjorde redan 2005 att GMO av icke marknadsgodkännd typ inte fick ingå i biodlarprodukter.
EU-domstolens förhandsbesked om GMO i honung kom i februari 2011, dommen föll i septemer 2011.
Ont anandes förmodar vi att väntan på valideringsmetoder kommer att bli mycket lång.
Det finns många laboratorium som är ackriditerade för GMO-analyser av livsmedel de säger sig vara kapabla att analysera de flesta livsmedel däribland honung.
Många laboratorier runt om i EU har detekterat GMO i honung och kan samt är behöriga att med säkerhet avgöra vilken/vilka sorters GMO-pollen som honungen innehåller.
Kvantifiering av GMO-halten i honung är svårt eftersom honung innehåller små halter pollen.
Normalt mellan 0,2-0,7 procent av en honung består av pollen.
Enligt de laboratorier vi varit i kontakt med anser dessa att de måste filtrera ca 2,5-5 kg honung för att få en tillräcklig mängd av pollen för att möjliggöra en kvantifikation.
Vi anser att analyserad och detekterad GMO av oprocessade växtdelar i honung räcker för att vidta skyddsåtgärder.
Vi anser att analyserad och detekterad GMO av oprocessade växtdelar i biodlarprodukter borde få Livsmedelsverket att agera.
Vi har analyser av detekterad GMO i honung av varianter som inte är tillåtna att konsumeras i annat än processat och raffinerat tillstånd och har erbjudit Livsmedelsverket dem för att agera och varna.
Livsmedelsverket anser inte att laboratoriernas detektion av GMO i honung räcker för att vidta åtgärder.
Inte eller vill Livsmedelsverket svara på frågor om de aktuella formerna av GMO som detekterats är godkännda att konsumera oprocessade.
Vid påträffande av icke marknadsgodkännd GMO i livsmedel och/eller foder gäller enligt GMO-regelverket 0-tollerans, vilket innebär att icke marknadsgodkännd GMO i form av oprocessade växtdelar inte får förekomma i livsmedel och/eller foder oavsett halt.
Då berörda myndigheter numera påstår att det inte finns säkra metoder att tillgå för detektion och/eller kvantifikation av biodlarprodukter så måste begäran om försöksodling avslås.
Än orimligare blir det när biodlare och andra producenter som är juridiskt ansvariga för att deras produkter följer livsmedels och foderlagstiftningen löper risk för inblandning av GMO och inte har någon nuvarande möjlighet att säkerhetsställa sina produkter med hjälp av analyser.
Alternativt tillåts biodlare att använda nuvarande analysmetoder för att kontrollera sina produkter, men dessa tillåts inte användas för annat syfte än producentens egen vetskap och omdömme.
Riksrevisionens rekommendationer om utarbetandet av regler kring miljöansvar, skadestånd, återställande och samexistens måste uppfyllas innan försöksodlingar tillåts äga rum i Sverige.
Likaså måste det till fortlöpande miljökonsekvensutredningar kring områdena där försöksodlingar har ägt rum, detta oavsett om försöken av H7-1 tillåts eller ej.
Sverige har tillåtit försöksodlingar av GMO under decennier men ännu har ingen miljökonsekvensutredningar utförts av varken Statens Lantbruks Universitet eller av någon annan ansvarig myndighet, inte heller tillståndsinneavaren utför någon övervakning på omgivande miljö.
Denna uppenbara brist måste skyndsamt rättas till, innan man kan godkänna vidare försöksodlingar.
Mellan åren 1999 och 2003 odlades över 10 olika varianter av GMO-sockerbeta på totalt 8.78 ha utspridda över en mängd odlingsplatser utan kontroll på blomning, många av försöken medgav försöksodling för utsäde.
Ingen av dessa GMO-sockerbetor har gått vidare i produktion.
Säkerhetsavstånden bedömdes till 40 meter till andra betodlare.
Ingen beaktan av bisamhällen och övriga pollinatörer gjordes.
Lika illa är det rörande spridbara grödor så som raps, lin e.t.c, många och fleråriga odlingsplatser av icke godkännda varianter av GMO utan miljöövervakningar så som studier av spridning eller andra effekter.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/faltforsok/faltforsok19982011.4.7a446fa211f3c824a0e8000171153.html
Betor kan korsbefrukta.
Men ingen kontroll på övriga grönsksaker eller produkter har utförts.
Ingen vet exempelvis om rödbetorna runt Svalöv fått kontamineringar av GMO.
Det har inte förelegat någon miljökonsekvensutredning rörande effekter och spridning runt de numera mångåriga försöksodlingsplaterna som ägt rum mellan 1989 och 2012.
Det behövs löpande miljökonsekvensutredningar runt försöksodlingarna.
Myndigheterna är ytterst ansvariga för denna brist.
Det är inte rimmligt av myndigheterna att godkänna en mängd GMO varianter att odlas i vår gemensamma miljö utan att övervaka spridning och effekter.
Analysmetoder och ansvarfördelning borde rimmligen vara på sin plats först.
Det är ytterst oansvarigt av de behöriga myndigheterna Jordbruksverket och Livsmedelsverket att hänvisa till producentansvaret i dessa frågor.
Utan valideringsmetoder som godkänns av myndigheterna är biodlarna bakbundna, åtsidoställda lag och rätt.
Dessutom åligger det inte biodlarkåren att löpande övervaka miljön för GMO-förekommster.
Vi borde kunna lita på att våra myndigheter övervakar spridning av GMO i livsmedel och miljön.
Biodlarkåren borde kunna lita på GMO-odlingsregister och utföra stickprover hos biodlare närmast GMO-odlingsplatser för att säkerhetställa att ingen icke marknadsgodkännd GMO påträffas i Svenska biodlarprodukter.
Livsmedelsverket borde snarast se över de oftast obefintliga ursprungsmärkningarna av importhonungen då honung är en primärprodukt med krav om ursprungsmärkning och att nuvarande risksituation rörande GMO-inblandningar av varianter som inte är godkännda att konsumeras i form av oprocessade växtdelar.
Som det är idag vill inte ens Livsmedelsverket agera trots att man har detekterat GMO i honung av varianter som saknar marknadsgokännande av oprocessade växtdelar.
Biodling bidrar med en otrolig samhällsnytta miljömässigt och ekonomiskt.
Mycket av det vi äter kräver pollinatörer.
Hoten mot vår branch kommer från alla håll, artutarmning, sjukdommar, bekämpningsmedel och nu GMO.
Det är inte rimmligt att en urgammal branch som biodlingen eventuellt tvingas flytta bisamhällen och därmed sin näringsverksamhet till förmån för GMO-näringsidkare.
Biodlarprodukter är naturprodukter, konsumenterna vill inte ha GMO i sina livsmedel.
Vi kräver att vår samexistensiella rätt att förbli producenter som inte producerar GMO livsmedlel och foder beaktas.
Jordbruksverket anger i sitt beslut att H7-1 odlats i sverige sedan 2005.
Även detta påstående är en sanning med modifikation.
H7-1 odlades i sverige 2005, 2008 och 2009 med upphåll däremellan.
Jordbruksverket anger att H7-1 är godkännd för odling i USA, Kanada och Japan.
Jordbruksverket och tillståndsinnehavaren anger att syftet med försöket är att utvärdera de agronomiska egenskaperna och herbicidtåligheten i olika miljöer.
Vi anser att Kävlinge, Lund, Staffanstorp, Svedala och Kristianstad inte erbjuder olika agronomiska egenskaper utan tvärt om har samma och/eller mycket liknande agronomiska förhållande.
De är alla platser förlagda i Skånes bästa betodlingsarealer.
Vi anser att USA, Kanada eller Japan oproblematiskt kan erbjuda samma och/eller mycket liknande odlingsförhållande som Kävlinge, Lund, Staffanstorp, Svedala och Kristianstad varför inte vi kan se ens viss nytta med att förlägga försöken på platser där H7-1 inte är tillåten att odlas.
Dessutom anser vi att förlägga försöken på 5 olika platser sprider riskerna till fler områden vilket inte kan anses försvarbart.
H7-1 godkännd att odlas i många länder varför försök med herbicidtoleransen göres enklast där denna typ av GMO är tillåten att odla utan oklara juridiska förhållanden.
Likaså har H7-1 odlats under försök i Sverige och under lång tid i miljöer som liknar Sveriges och Europas att utvärdering av agronomiska egenskaper och herbicidtolerans redan borde ha gjorts och/eller kan kompletteras där H7-1 är godkännd att odla.
Vi anser att det föreligger en mängd oklarheter och risker samt att det inte föreligger någon nytta med försöksodling av H7-1 och begär därför att försöksodlingen avslås.
Med till handlingarna bifogar vi yttrande från Förbundet Sveriges Småbrukare rörande försöksodlingar av H7-1.
Med hopp om skyndsamt agerande av Mark och Miljödomstolen
Mvh
Ann-Charlotte Berntsson och Marie Rosell biodlare
H7-1_sugarbeet_opinion_food_feed_efsa[1]
sum_12122011_en
Yttrande från Förbundet Sveriges Småbrukare
Filed under: *Hej då GMO nätverk, GMO-sockerbetor | Tagged: *Hej då GMO nätverk, GMO, GMO-sockerbeta, Skåne, Växjö | Leave a comment »
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.