GMO-företag Syngentas miljöbrott i Landskrona

Syngenta är en av de största GMO företagen: Monsanto, Dow, Dupont/Pioneer, Syngenta och BASF

Sex olika bekämpningsmedel släpptes ut
HD 9 juli 2012

En missad kran gjorde att vatten med bekämpningsmedel släpptes ut i det kommunala avloppet. Nu polisanmäler miljöförvaltningen Syngenta Seeds för miljöbrott.

LANDSKRONA. Det var en helg i november förra året som en vattenkran av okänd anledning lämnades påslagen i en av Syngentas lokaler. Vasken svämmade över och rann ner i en annan behållare med förorenat vatten. Det vattnet hade använts för att tvätta företagets maskiner, och innehåll därför bekämpningsmedel för sockerbetsodling.

När en väktare kom till lokalen upptäckte han att kranen stod på och att det var vatten på golvet. Senare kom man fram till att ungefär en kubikmeter vatten, med sex olika sorters växtskyddsmedel hade nått det kommunala spillvattennätet.

(…..)

På Lundåkraverket, dit det förorenade vattnet gick, har man inte fått någon information om utsläppet. Per Gustafsson är miljöchef på NSVA och förvånad över detta.

– Vi vill alltid veta när ett utsläpp har skett, för att kunna ta reda på om det kan störa våra reningsorganismer på något vis. Jag kan inte uttala mig om mängden i detta fall, men det är alltid bra att få besked, säger han.

Peter Brange kan inte svara på varför NSVA inte kontaktades.

– Vi meddelade miljöförvaltningen och trodde att det räckte. Eftersom vi till en början inte visste vilket vatten det var som hade släppts ut och det analyserades först efteråt, så fanns inte det i rutinerna.

(Läs mer)

Annonser

Från Domstolssekreterare, Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt angående överklagan GMO-sockerbeta H7-1

Jordbruksverket låter meddela att det är fel av dem att inte meddela allmänheten om tillståndsbesluten i rimlig tid så man har tid att komma över chocken över att så konstiga grejjer får komma ut i naturen utan övervakan och uppföljning.

Men jordbruksverket säger också att även om dom har gjort fel så kan dom inte ändra på något nu utan dom som har fått tillstånd att odla GMO får göra det i alla fall så den som vill få till en rättslig granskning kan känna sig blåst av det rättsliga systemet.

Som ni ser så verkar det inte vara någon rättslig instans som prövar överklagandena utan det är jordbruksverket själva som prövar.

Är det någon som läser det här som INTE börjar tänka på Sicilien, Gudfadern och maffian? Jag är inte juridiskt kunnig men jag menar som så här: Om jag råkar ut för en anklagelse jag är oskyldig till och blir dömd i rätten så går jag vidare till nästa instans inom rättssystemet för att överklaga och få min sak prövad.

Men med den logiken som förs här så ska jag gå till Jordgubbsverket och få min sak prövad.

Kalla mig barnslig eller vad som helst. Men så här ska inte tillvaron vara beskaffad. Det sitter 5 tomtar och en gen.dir och styr envåldigt i Monsantos affärer. Det här ska vi helt enkelt inte gå med på. Det finns ingen som helst anledning att låta så korrupta människor få avgöra naturens öde.

Hälsar Mie

———- Forwarded message ———-
From: ”Lotta” <ann-charlotte@sotenasbiodlarna.se>
To: ”Svartling- Almqvist Anne – TVX” <Anne.Svartling-Almqvist@dom.se>
Subject: Re: VB: Överklagan H7-1
Date: 26 apr 2012 15:54

Hej Anne.

Vi har sänt skrivelsen även till jordbruksverket via deras adress genteknik@jordbruksverket.se samt till Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson.

Vi såg inte vilken adress Jordbruksverket önskade ha överlagan insänt till i de fallen överklagan sändes elektroniskt.

Vad menas med rättidsprövning?

Besluten drn 22-13889/11 samt dnr 2211749/11 fattades av Jordbruksverket den 4/4.

Vi fick del av besluten via media och tillståndsinnehavarna den 17/4 och 18/4 och tog därefter kontakt med Jordbruksverket för att få ta del av besluten.

Den 18/4 lades besluten upp på Jordbruksverkets hemsida.

Det angavs i beslutet att överklagan skulle vara inne inom 3 veckor efter det att beslutet har meddelats.

Vi har ingen kännedom om när beslutet översändes och mottogs av tillståndsinnehavaren.

Kan Statens Jordbruksverk neka en juridisk prövning av besluten 22-13882/11 och 22-11749/11 med motiveringen att överklagan inkommet efter tiden för prövning har löpt ut?

Har Statens Jordbruksverk rätt att under viss tid undlåta informera om fattade beslut men ändå hävda att överklagans tiderna löpt ut?

Prövar inte Mark och Miljödomstolen äreendet om inte Statens Jordbruksverk anser att överklagan inkommit i rätt tid?

Vi har haft kännedom om de fattade besluten i 8 dagar.

Det är en kort tid för att sammanställa grunderna för överklagan. (därav det bristfälliga utformandet)

Vi ber om ursäkt för att vi har dålig kännedom om juridik och formalia.

Vi önskar att en oberoende instans tittar på problematiken kring GMO-försöksodlingarna.

Vi önskar att Miljöbalken och skydd av människa och miljö beaktas.

Bina dör runt om i världen och biodlarbranschen är en hotad näring.

Det är inte rimligt att giftinnehållande grödor tillåts påverka bin och biodlingen utan studier, rättsliga prövningar eller övervakningar.

Med hopp om hjälp att åtminnstonne förstå systemet.

Mvh Ann-Charlotte Berntsson och Marie Rosell.

 

On 26 apr 2012 10:16 ”Svartling- Almqvist Anne – TVX” <Anne.Svartling-Almqvist@dom.se> wrote:

Hej!

Ert överklagande av Jordbruksverkets beslut dnr 22-13882/11 samt dnr 22-11749/11 har idag översänts till Jordbruksverket för rättidsprövning, se nedan. Överklagande ska inges till den myndighet som meddelat beslutet.

Med vänlig hälsning

Anne Svartling- Almqvist
Domstolssekreterare, Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt

0470-560142 • anne.svartling-almqvist@dom.se • Postadress: Box 81, 351 03 Växjö • Besöksadress: Kungsgatan 8 • Fax: 0470-560125 • www.domstol.se

Från: Registrator Miljödomstolen Växjö – TVX
Skickat: den 26 april 2012 10:09
Till: jordbruksverket@jordbruksverket.se
Ämne: VB: Överklagan H7-1 

Hej!

Refererar till telefonsamtal med Ingemar Flood hos Jordbruksverket och bifogar överklagande som kommit in till mark- och miljödomstolen i stället för till den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet.

Handlingen, som kom in till mark- och miljödomstolen Växjö den 26 april 2012, översänds därför till Er för rättidsprövning.

En kopia av denna skrivelse sänds till klagandena för kännedom.

Med vänlig hälsning

Anne Svartling- Almqvist
Domstolssekreterare, Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt

0470-560142 • anne.svartling-almqvist@dom.se • Postadress: Box 81, 351 03 Växjö • Besöksadress: Kungsgatan 8 • Fax: 0470-560125 • www.domstol.se

Från: Registrator Växjö tingsrätt – TVX
Skickat: den 26 april 2012 07:54
Till: Registrator Miljödomstolen Växjö – TVX
Ämne: VB: Överklagan H7-1

Till Mark och Miljödomstolen i Växjö: En överklagan över tillstånd till odling av GMO-sockerbeta

En överklagan över tillstånd till odling av GMO-sockerbeta

Till Mark och Miljödomstolen i Växjö
Co Statens Jordbruksverk
551 82 Jönköping

Vi vill härmed överklaga Jordbruksverkets beslut Dnr 22-13882/11 om att tillåta försöksodling av den genetiskt modifierade sockerbetan H7-1.

De handlingar som överklagas kom till allmän kännedom via media den 17/4 och fanns på Jordbruksverkets hemsida först 18/4.

Vi vill att Mark och Miljödomstolen avslår Jordbruksverkets beslut om att tillåta försöksodling av H7-1 av följande skäl.

Jordbruksverket anger att H7-1 är godkännd inom EU för import bearbetning och livsmedel och foder framställda av H7-1 vilket är direkt felaktigt beskrivet.

Jordbruksverkets angivelse om att H7-1 är godkännd att framställa livsmedel och foder utan att ange vilka former av livsmedel och foder godkännandet avseer är klandervärt och vilseledande.

Det är enbart processade produkter framställda av själva betan från H7-1 som är godkännd av EU att användas som livsmedel/foder vilket inte Jordbruksverket är tydliga med att ange.

EU godkännade av H7-1 avseer enbart processade produkter från betorna ex socker, sirap och melass.

Oprocessade H7-1 betor är inte tillåtet att ingå i livsmedel och eller foder.

Växtdelar från H7-1 får inte användas som varken foder eller livsmedel vare sig de är processade eller ej.

Se bifogad bilaga EFSA opinion.

Med tanke på EU-domstolens dom C-442/09 rörande GMO i honung och riksrevisionens kritik Dnr 31-2005-0883 att ”risker inte hanteras på ett tillfredställande sätt” och att rekommendationer att bl.a ”utarbeta regler för miljöansvar, skadestånd, återställande och samexistens” ännu ej genomförts bör inte försöksodling av H7-1 tillåtas.

Jordbruksverket besvarar Sveriges Biodlares Riksförbunds önskan om att avslå fältförsök som följande: ”Även om det inte är uppenbart att det är tillståndshavaren som ska ta hänsyn till biodling, bedömer Jordbruksverket att det i år finns åtgärder som tillståndshavaren kan vidta för att minimera risken för att pollen från försöket ska hamna i honung.” ”Det finns inte uppgifter av var alla bikupor finns och kupor kan dessutom flyttas.” ”Jordbruksverket kräver därför inte att försöksutövaren skall hålla avstånd till bikupor.”

EU-domstolen har således ännu enbart konstaterat att biodlarprodukter omfattas av GMO-regelverket.

Frågeställningarna om vem som skall stå för kostnadena i samband med de biodlarprodukter (pollenoch honung) som kontaminerats av GMO och har förklarats som otjänligt som foder och livsmedel är ännu inte avgjort av domstolen.

Således kan inte försöksodlingar av GMO fortgå innan man klarlaggt ansvarsfördelningen och de samexistensiella problemen.

I händelse av att något skulle gå fel och GMO-sockerbetorna skulle blomma eller råka ut för handhavande fel eller sabotage och därmed riskera att spridas måste ansvarsfördelningen vara klarlaggd.

Skall befintliga och till Länsstyrelsen anmälda uppställningsplatser av bisamhällen flytta på sig om risk finnes för GMO i produkterna eller skall tillståndgivare och/eller tillståndshavare ta hänsyn till biodlingen?

Vem är ansvarig för produkter som eventuellt råkar att bli kontaminerade av H7-1 är en fråga som måste redas ut innan försöksodlingarna tillåts fortgå.

EU-domstolen utdelade skap kritik av EU-kommisionens honey regulation som de fakto inneburit att honung och bipollen tidigare undgått GMO-regelverket.

EU-kommissionen hade kringgått regelverket via anföranden om att honung ansågs vara en animalieprodukt utan krav rörande GMO-regelverket så som spårbarhet, marknadsgodkännanden o.s.v.

Därutöver garderade EU-kommissionen det prekära i anförandet att oprocessat pollen från växter insamlat av bin skulle anses vara en animalieprodukt, med ett resonemang som utgick på att ingen kunde anses vara ansvarig för vad bin sysslar med varpå all detekterad GMO i honung ansågs vara av oavsiktlig och tekniskt oundviklig karraktär och behövdes således varken märkkrav eller vara av marknadsgodkännd variant.

Fortfarande vill inte EU-kommissionen till fullo acceptera EU-domstolens beslut utan fortsätter i sina ansträngningar att låta GMO i honung förbli utan kontroller och beaktande av rådande GMO-regelverk.

Speciellt upprörda är EU-kommissionen över EU-domstolens beslut om att GMO-pollenet i honungen är det som betraktas som den aktuella GMO-ingridiensen.

Många medlemsländer har krävt skyddsåtgärder för import av honung till EU p.g.a analyser visar att det förekommer GMO i honung från GMO-odlande regioner.

Dessa medlemsländer har analyserat och påvisat en mängd GMO-varianter i honung som inte är marknadsgodkännda av EU att förekomma i livsmedel och/eller foder i form av oprocessade växtdelar.

De fakto berör ingen av EUs marknadsgodkännanden av GMO-grödor konsumtion av oprocessade växtdelar.

EU-kommissionen har avvisat de medlemsländer som begärt kontroller och skyddsåtgärder med motiveringen att man saknar valideringsmetoder för kvantifikation av den aktuella GMO-ingridiensen.

EU-kommissionen anför också behovet att anpassa rekommendationerna gentimot exporterande länders regelverk, vilket i princip kan innebära undantag från EUs GMO-regelverk.

Se bifogad bilaga.

Förut lät EU-kommissionen och jordbruks och livsmedelsorganen GMO i honung passera utan kontroller med hänvisning om animalie och oavsiktligheter.

Nu tilllåter EU-kommissionen import och försäljning av GMO-innehållande honung från GMO-odlande regioner med hänvisning om att det saknas tillfredställande valideringsmetoder.

Förut sade EU-kommissionen att behovet av kontroll inte fanns, numera säger EU-kommissionen att svårigheterna i uppmätning av halten av GMO i den aktuella ingridiensen gör att man får avvakta lämpliga analysmetoder.

Man har givit kommisionens forskningscentrum JRC uppgiften att ta fram valideringsmetoder.

Den Tyska domstolen avgjorde redan 2005 att GMO av icke marknadsgodkännd typ inte fick ingå i biodlarprodukter.

EU-domstolens förhandsbesked om GMO i honung kom i februari 2011, dommen föll i septemer 2011.

Ont anandes förmodar vi att väntan på valideringsmetoder kommer att bli mycket lång.

Det finns många laboratorium som är ackriditerade för GMO-analyser av livsmedel de säger sig vara kapabla att analysera de flesta livsmedel däribland honung.

Många laboratorier runt om i EU har detekterat GMO i honung och kan samt är behöriga att med säkerhet avgöra vilken/vilka sorters GMO-pollen som honungen innehåller.

Kvantifiering av GMO-halten i honung är svårt eftersom honung innehåller små halter pollen.

Normalt mellan 0,2-0,7 procent av en honung består av pollen.

Enligt de laboratorier vi varit i kontakt med anser dessa att de måste filtrera ca 2,5-5 kg honung för att få en tillräcklig mängd av pollen för att möjliggöra en kvantifikation.

Vi anser att analyserad och detekterad GMO av oprocessade växtdelar i honung räcker för att vidta skyddsåtgärder.

Vi anser att analyserad och detekterad GMO av oprocessade växtdelar i biodlarprodukter borde få Livsmedelsverket att agera.

Vi har analyser av detekterad GMO i honung av varianter som inte är tillåtna att konsumeras i annat än processat och raffinerat tillstånd och har erbjudit Livsmedelsverket dem för att agera och varna.

Livsmedelsverket anser inte att laboratoriernas detektion av GMO i honung räcker för att vidta åtgärder.

Inte eller vill Livsmedelsverket svara på frågor om de aktuella formerna av GMO som detekterats är godkännda att konsumera oprocessade.

Vid påträffande av icke marknadsgodkännd GMO i livsmedel och/eller foder gäller enligt GMO-regelverket 0-tollerans, vilket innebär att icke marknadsgodkännd GMO i form av oprocessade växtdelar inte får förekomma i livsmedel och/eller foder oavsett halt.

Då berörda myndigheter numera påstår att det inte finns säkra metoder att tillgå för detektion och/eller kvantifikation av biodlarprodukter så måste begäran om försöksodling avslås.

Än orimligare blir det när biodlare och andra producenter som är juridiskt ansvariga för att deras produkter följer livsmedels och foderlagstiftningen löper risk för inblandning av GMO och inte har någon nuvarande möjlighet att säkerhetsställa sina produkter med hjälp av analyser.

Alternativt tillåts biodlare att använda nuvarande analysmetoder för att kontrollera sina produkter, men dessa tillåts inte användas för annat syfte än producentens egen vetskap och omdömme.

Riksrevisionens rekommendationer om utarbetandet av regler kring miljöansvar, skadestånd, återställande och samexistens måste uppfyllas innan försöksodlingar tillåts äga rum i Sverige.

Likaså måste det till fortlöpande miljökonsekvensutredningar kring områdena där försöksodlingar har ägt rum, detta oavsett om försöken av H7-1 tillåts eller ej.

Sverige har tillåtit försöksodlingar av GMO under decennier men ännu har ingen miljökonsekvensutredningar utförts av varken Statens Lantbruks Universitet eller av någon annan ansvarig myndighet, inte heller tillståndsinneavaren utför någon övervakning på omgivande miljö.

Denna uppenbara brist måste skyndsamt rättas till, innan man kan godkänna vidare försöksodlingar.

Mellan åren 1999 och 2003 odlades över 10 olika varianter av GMO-sockerbeta på totalt 8.78 ha utspridda över en mängd odlingsplatser utan kontroll på blomning, många av försöken medgav försöksodling för utsäde.

Ingen av dessa GMO-sockerbetor har gått vidare i produktion.

Säkerhetsavstånden bedömdes till 40 meter till andra betodlare.

Ingen beaktan av bisamhällen och övriga pollinatörer gjordes.

Lika illa är det rörande spridbara grödor så som raps, lin e.t.c, många och fleråriga odlingsplatser av icke godkännda varianter av GMO utan miljöövervakningar så som studier av spridning eller andra effekter.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/faltforsok/faltforsok19982011.4.7a446fa211f3c824a0e8000171153.html

Betor kan korsbefrukta.

Men ingen kontroll på övriga grönsksaker eller produkter har utförts.

Ingen vet exempelvis om rödbetorna runt Svalöv fått kontamineringar av GMO.

Det har inte förelegat någon miljökonsekvensutredning rörande effekter och spridning runt de numera mångåriga försöksodlingsplaterna som ägt rum mellan 1989 och 2012.

Det behövs löpande miljökonsekvensutredningar runt försöksodlingarna.

Myndigheterna är ytterst ansvariga för denna brist.

Det är inte rimmligt av myndigheterna att godkänna en mängd GMO varianter att odlas i vår gemensamma miljö utan att övervaka spridning och effekter.

Analysmetoder och ansvarfördelning borde rimmligen vara på sin plats först.

Det är ytterst oansvarigt av de behöriga myndigheterna Jordbruksverket och Livsmedelsverket att hänvisa till producentansvaret i dessa frågor.

Utan valideringsmetoder som godkänns av myndigheterna är biodlarna bakbundna, åtsidoställda lag och rätt.

Dessutom åligger det inte biodlarkåren att löpande övervaka miljön för GMO-förekommster.

Vi borde kunna lita på att våra myndigheter övervakar spridning av GMO i livsmedel och miljön.

Biodlarkåren borde kunna lita på GMO-odlingsregister och utföra stickprover hos biodlare närmast GMO-odlingsplatser för att säkerhetställa att ingen icke marknadsgodkännd GMO påträffas i Svenska biodlarprodukter.

Livsmedelsverket borde snarast se över de oftast obefintliga ursprungsmärkningarna av importhonungen då honung är en primärprodukt med krav om ursprungsmärkning och att nuvarande risksituation rörande GMO-inblandningar av varianter som inte är godkännda att konsumeras i form av oprocessade växtdelar.

Som det är idag vill inte ens Livsmedelsverket agera trots att man har detekterat GMO i honung av varianter som saknar marknadsgokännande av oprocessade växtdelar.

Biodling bidrar med en otrolig samhällsnytta miljömässigt och ekonomiskt.

Mycket av det vi äter kräver pollinatörer.

Hoten mot vår branch kommer från alla håll, artutarmning, sjukdommar, bekämpningsmedel och nu GMO.

Det är inte rimmligt att en urgammal branch som biodlingen eventuellt tvingas flytta bisamhällen och därmed sin näringsverksamhet till förmån för GMO-näringsidkare.

Biodlarprodukter är naturprodukter, konsumenterna vill inte ha GMO i sina livsmedel.

Vi kräver att vår samexistensiella rätt att förbli producenter som inte producerar GMO livsmedlel och foder beaktas.

Jordbruksverket anger i sitt beslut att H7-1 odlats i sverige sedan 2005.

Även detta påstående är en sanning med modifikation.

H7-1 odlades i sverige 2005, 2008 och 2009 med upphåll däremellan.

Jordbruksverket anger att H7-1 är godkännd för odling i USA, Kanada och Japan.

Jordbruksverket och tillståndsinnehavaren anger att syftet med försöket är att utvärdera de agronomiska egenskaperna och herbicidtåligheten i olika miljöer.

Vi anser att Kävlinge, Lund, Staffanstorp, Svedala och Kristianstad inte erbjuder olika agronomiska egenskaper utan tvärt om har samma och/eller mycket liknande agronomiska förhållande.

De är alla platser förlagda i Skånes bästa betodlingsarealer.

Vi anser att USA, Kanada eller Japan oproblematiskt kan erbjuda samma och/eller mycket liknande odlingsförhållande som Kävlinge, Lund, Staffanstorp, Svedala och Kristianstad varför inte vi kan se ens viss nytta med att förlägga försöken på platser där H7-1 inte är tillåten att odlas.

Dessutom anser vi att förlägga försöken på 5 olika platser sprider riskerna till fler områden vilket inte kan anses försvarbart.

H7-1 godkännd att odlas i många länder varför försök med herbicidtoleransen göres enklast där denna typ av GMO är tillåten att odla utan oklara juridiska förhållanden.

Likaså har H7-1 odlats under försök i Sverige och under lång tid i miljöer som liknar Sveriges och Europas att utvärdering av agronomiska egenskaper och herbicidtolerans redan borde ha gjorts och/eller kan kompletteras där H7-1 är godkännd att odla.

Vi anser att det föreligger en mängd oklarheter och risker samt att det inte föreligger någon nytta med försöksodling av H7-1 och begär därför att försöksodlingen avslås.

Med till handlingarna bifogar vi yttrande från Förbundet Sveriges Småbrukare rörande försöksodlingar av H7-1.

Med hopp om skyndsamt agerande av Mark och Miljödomstolen

Mvh
Ann-Charlotte Berntsson och Marie Rosell biodlare

H7-1_sugarbeet_opinion_food_feed_efsa[1]

sum_12122011_en

Yttrande från Förbundet Sveriges Småbrukare

Inga pollen från GMO-betor får spridas till vanliga betodlingar

Genmodifierade betor testodlas
Sydsvenskan 17 april 2012
Författare: Björn Sjö

Kemiföretaget Monsanto ska odla genmodifierade sockerbetor i Skåne. Jordbruksverket har nyligen gett klartecken för testodlingar i Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och Kristianstad.

Monsanto har fått tillstånd att odla en genmodifierad sockerbeta med namnet H7-1.

Betan är enligt ansökan tolerant mot växtgifter med glyfosat, som bland annat ingår i ogräsmedlet Roundup, en av Monsantos storsäljare.

(…..)

– Det är förbjudet att använda något från fältförsök i livsmedel.

Monsanto har ansökt om att odla på max 30 000 kvadratmeter per år. Syftet är att utvärdera de agronomiska egenskaperna och tåligheten mot ogräsmedel i olika miljöer.

En rad skyddsåtgärder räknas upp i Jordbruksverkets beslut:

Fälten ska besökas var tredje vecka från juli till skörd. Inga pollen får spridas till vanliga betodlingar, som måste ligga minst 50 meter bort.

De sockerbetor som inte ska analyseras ska hackas sönder på plats och harvas ner i jorden. Transport av frö och skördeprodukter ska ske i slutna behållare.

Året efter avslutat försök ska fältet sås med annan gröda eller bearbetas så att växtlighet tas bort. Eventuella sockerbetsplantor ska förstöras.

Monsanto måste skicka in kartor som anger varje försöksytas exakta läge före sådd, och varje år skicka in rapporter.

(Läs mer)

Monsantos GMO-sockerbetor i Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och Kristianstad

Genmodifierade betor testodlas
Sydsvenskan 17 april 2012

Omkretsen. Kemiföretaget Monsanto ska odla genmodifierade sockerbetor i Skåne. Jordbruksverket har nyligen gett klartecken för testodlingar i Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och Kristianstad.

Monsanto har fått tillstånd att odla en genmodifierad sockerbeta med namnet H7-1.

Betan är enligt ansökan tolerant mot växtgifter med glyfosat, som bland annat ingår i ogräsmedlet Roundup, en av Monsantos storsäljare.

Sockerbetan H7-1 är godkänd för odling i USA, Kanada och Japan (*) . Inom EU får den importeras, bearbetas och ingå i foder och livsmedel.

– Den är i princip godkänd för allt utom odling inom EU, säger Staffan Eklöf, handläggare på Jordbruksverkets växt- och miljö­avdelning.

Monsanto begärde tillstånd att släppa sockerbetan på marknaden i EU redan 2008.

– Godkännandet av genmodifierade produkter går trögare på EU-nivå, konstaterar Staffan Eklöf.

Men testodlingar, så kallade fältförsök, med H7-1 har utförts i Sverige sedan 2005. Monsanto har nu fått tillstånd för fyra års försöksodlingar i flera skånska kommuner.

(…..)

Monsanto måste annonsera om odlingarna i dagspressen. Sydsvenskan hade nyligen en annons om att fältförsök planeras i Kävlinge kommun.

– Kraven på annonsering betyder inte att omgivningen behöver vidta några åtgärder, säger Staffan Eklöf. Han ser heller ingen risk att skörd från testodlingarna kan hamna i svenska sockerprodukter.

– Det är förbjudet att använda något från fältförsök i livsmedel.

Monsanto har ansökt om att odla på max 30 000 kvadratmeter per år.

(…..)

Fälten ska besökas var tredje vecka från juli till skörd. Inga pollen får spridas till vanliga betodlingar, som måste ligga minst 50 meter bort.

(Läs mer)

(*) Ingen odlar GMO-grödor i Japan. – Akiko

Yttrande rörande ansökan om försöksodling av GMO-sockerbetan Roundup Ready ”H7-1”

From: ann-charlotte@sotenasbiodlarna.se
To: genteknik@jordbruksverket.se, Helene.Strom@jordbruksverket.se, Staffan.Eklof@jordbruksverket.se, Jackis.Lannek@jordbruksverket.se
Subject: Yttrande rörande ansökan om försöksodling av H7-1
Date: 20 jan 2012 03:12

Göteborg och Bohuslänsbiodlardistrikt är direkt avrådande till försöksodling av H7-1.

Främsta orsaken till detta är att inte råa/livskraftiga växtdelar från H7-1 får förekomma varken som foder eller i livsmedel utan att dess marknadsgodkännande enbart avser produkter framställda av dess betor exempelvis socker, sirap, melass och pulparester.

Vi bifogar till detta yttrande EFSAs sientiffic oppinion om H7-1.

Vi anser att H7-1 inte i nuläget kan odlas i varken sverige eller resten av EU p.g.a att EFSAs sientiffic opinion skriftligen utrycker att inte råa DNA och/eller andra växtdelar än processad sockerbeta från H7-1 får konsumeras av varken människa eller djur.

Ytterligare information om miljömässiga risker behövs rörande H7-1 samt ett inkluderande och beaktande av exempelvis biodlarprodukter som består av råa DNA-sekvenser från H-7-1ans pollen/växtdelar och ett konsumtionstest med rå H7-1 samt därmed en påföljande marknadsansökan och godkännande av den samma rörande andra växtdelar än själva betan krävs innan myndigheterna kan tillåta odling av H7-1.

Hänvisning till till den inledande sammanfattningen av EFSA:

”The scope of yhis application is for food produced from or consisting ingridients produced from sugar beet H7-1 and feed produced from sugar beet H7-1. These products are for example sugar, syrup, dried pulp and molasses.”

Background:

”Thus the scope only includes products produced from sugar beeet H7-1 whith contaion no viable plant parts. Therefore there are no requirementnts for scientific information on environmental risks associated with the adventituous relase or cultivation of sugar beet H7-1.”

Vi anser att det är skrämmande nonchalant av VU att ansöka om försöksodling av H7-1 på 5 orter i det län i sverige som har flest biodlare väl medvetna om både EU-dommen och utformning samt utförande av EFSAS sientiffic opinion.

VU är väl medveten om att inte H7-1 får förekomma i form av dess råa växtdelar i varken livsmedel eller foder, hänvisning till stycke 4.2.1 där man exempelvis anger att marknadsgodkännandet inte avser användning av fermenterad ensilage av H7-1s löv och smådelar av sockerbetan.

Varmed det är direkt olämpligt att sprida ut odlingsplatserna så att fler biodlare riskerar att drabbas av att förekomster av H7-1 gör deras produkter osäljbara enligt lagens mening.

Likaså är VU och myndigheter väl medvetna om att biodlarprodukter består av råa/oprocessade växtdelar samt att bin hyster ett stort intresse för blommande sockerbetor.

Därmed torde godkännande och ansökningar om försöksodling med H7-1 vara omöjligt utan väl tilltagna säkerhetsavstånd och/eller insektsnät över odlingplaterna under blomningsperioderna.

Likaså är det närmast en skandal att inte EFSA anser sig behöva någon vetenskaplig information rörande miljömässiga risker förknippade med ett utsläppande på marknaden eftersom bevisligen biodlarprodukter riskerar att drabbas av att få inblandningar av livskratiga DNA-sekvenser från H7-1ans växtdelar/pollen.

Vi anser att försöksodling av H7-1an inte bör tillåtas p.g.a att förekommster av dess oprocessad DNA från växtdelar och betor inte är tillåtna att förekomma i varken foder eller livsmedel.

Det vore direkt olämpligt och orimmligt att tillåta GMO-odling av en gröda som inte får lov att förekomma i andra producenter och näringars produkter.

Vi anser inte att våra myndigheter har rätt att tillåta en näring att slå undan förutsättningarna för en befintlig näring så som biodlarbranchen.

Förfarandet i att undanta biodlarprodukter från lagar och tillämpningar samt rent vetenskapliga beaktanden är uselt och under all kritik och har pågått länge nog nu.

Rörande H7-1 anser vi inte att tilltagna säkerhetsavstånd om 15 km i enlighet med de vetenskapliga belägg som födosöksstudien ”long bee forage” duger p.g.a att 0-tollerans rörande inblandningar av livskraftiga/råa växtdelar.

Dessutom belägger EFSAs sientiffic opinion (se avsnitt 5) att CP4 EPSPS proteiner utrycks i betydligt högre halter i växtdelarna än i själva betan 0,102-0,307 ppm i växtdelar jämfört med 0,033-0,233 i själva betorna.

Därefter anger EFSA att CP4 EPSPS proteiner förstörs under tillverkningen av de typer av livsmedel som avses exempelvis socker, sirap, m.m och att själva växtdelarna inte omfattas av marknadsgodkännandet varmed inte de påvisbara skillnaderna av förekomster av CP4 EPSPS proteiner inte har någon praktisk betydelse eller behöver beaktas av EFSA.

Vilket i sig är innebär att EFSA inte beaktat biodlarprodukter alls, vilka faktiskt bevisligen består av växtdelar oavsett en vilja av behöriga myndigheter att definiera detekterbar och kvantifierbar GMO i biodlarprodukter som en animalie utan krav om hänsyn till befintligt regelverk eller miljö eller socioekonomiska effekter.

Att konsumtionstesterna är utförda i så låga halter som 5% med enbart processad råvara är inte tillämpbart på biodlarprodukter där de procentuella halterna av en biattraktiv gröda i pollenet kan bli oerhört höga (över 90% för vissa grödor).

De kortvariga födostudierna utan analyser av blod och organ som utfördes på konsumtion av råa sockerbetor av får, ger ingen som helst grund för ett omskrivande av H7-1ans marknadsgodkännande eller kan ansers att omfatta godkännande av konsumtion av råa DNA från H7-1ans växdelar eftersom EFSAs betänkande skriftligen inte omfattar råa DNA från H7-1ans växtdelar samt utrycker gång på gång att samtliga proteiner i princip är förstörda via processen av sockerbetorna innan konsumtion.

Därtill anger EFSA att deras betänkande rörande riskerna med horizontella överföringar av spectinomycin/streptomycin resistent CP4 EPSPS proteiner inte omfattar konsumtion av råa växdelar.

Därpå innehåller H7-1 högre halter av dessa proteiner i växtdelar än i själva betan i sin oprocessade form.

Vi bifogar även denna gång studien med stomipatienterna som denna gång passande nog avhandlar just nämda EPSPS proteiner.

Här beläggs att inte EPSPS proteiner bryts ned i matsmältningsvätsorna så som patentägarnas studier av proteiner i artificiell matsmältningsvätska antyder.

Här anför man att riskbedömningarna borde omprövas eftersom att slutsatsen att EPSPS proteiner inte överlever matsmältningsvätskor baserat på studier med dessa proteiner i artificiell matsmältningsvätska inte är relevant rörande konsumtion av livsmedel/foder innehållande dessa proteiner.

Varmed risken för horizontella överföringar av spectinomycin/sreptomycinresistenta CP4 EPSPS gener till binas lakto/bifidobakterie kultur i honungsblåsan inte ens är övervägd.

Honungsblåsan är därtill skiljd från matsmältningsvätskor och fungerar som en kombination av lagringstank och odlingskammare för binas LAB-flora (lakto/bifidobakterierna).

Alla är väl medvetna om att vi måste minska användningen av antibiotika speciellt rörande livsmedelsproduktionen för att inte i en mycket snar framtid stå utan botemedel mot multiresistenta bakterier.

Vi anser att försiktighetsprincipen borde råda i detta fall, det är högts orimligt att utan studier belägga/anta att eventuella horizontella överföringar av antibiotikaresistenta till LAB-och tarmflora hos människa och djur inte förekommer, alt inte skadar, alt dör ut av sig självt om så skulle ske.

Vi anser att studier kring risker med horizontella överföringar av CP4 EPSPS till LAB och tarmflora måste utföras innan alltför långtgående slutsatser dras baserat på rent teoretiska antaganden och inte verkliga rådande omständigheter. (exempelvis slutsattsen att inte H7-1 växtdelar riskerar att förekomma oprocessat i livsmedel och foder)

Likaså fann man statistiska skillnader i halterna av olika aminosyror i H7-1 i jämnförelse med de konventionella varianterna av sockerbeta.

Man fann skillnader i antalet vita blodkroppar hos försökdjuren redan vid så låga halter som 5% konsumtion av av processad H7-1 pulpa.

Man fann skillnader i vikten av mjälte och hjärna hos men enbart rörande handjuren varmed man ansåg att det förmodligen rymdes inom de statistiskt påvisbara skillnader som finns naturligt.

Detta utan att inleda mera omfattande och/eller långvarigare studier.

Vi/ni har med andra ord ingen aning om hur högre halter än 5% av konsumtion av processad H7-1 påverkar försöksdjur, sett ur längre perspektiv än 9 veckor eller annat än med ett så lågt antal försöksdjur att man inte kan göra några statistiska beräkningar av utfallet.

Med dessa bristfälliga konsumtionstester har behöriga myndigheter låtit sig nöja.

För biodlingens del har samexistensen och hänsynen/inkluderandet varit och är fortsatt obefintligt.

Vi anser att många av myndigheterna exempelvis Livsmedelsverket inte tar frågan på allvar.

H7-1 har alldrig varit godkännd att konsumera i form av dess växtdelar, men oavsett så har inte livsmedelsverket reagerat mot förekomster av råa H7-1 DNA i livsmedel.

Gentekniknämden som skall agera rådgivande organ betänker inte heller dilemmat med effekterna av konsumtion av råa H7-1 DNA eller påverkan på biodlarnäringen.

Därtill har vissa av medlemmarna i gentekniknämden egna ekonomiska och yrkesmässiga intressen i de grödor som de skall vara rådgivande om. (ex Sten Stymne och Cramben)

Likaså har Jordbruksverket upprepat fått våra klagomål om att inte marknadsgodkännandena omfattar konsumtion av råa GMO-DNA men envist oavsett vad som står skrivet i EFSAs sientiffic opinionhävdat att de själva anser/tolkar att marknadsgodkännandena omfattar även pollenet och att fallet om Mon810 närmast var ett undantag och inte som i verkligheten närmast en regel.

När skall ni betänka biodlarna?

När tänker ni beakta biodlingen och dess förutsättningar och risker rörande GMO fullt ut utan medvetna och därtill direkt olagliga untantagstillstånd?

Vi avslutar med att citera ytterligare rader ur EFSAs sientiffic opinion rörande H7-1 för att ytterligare understryka hur ogenomtänkt dess betänkande är rörande biodlarprodukter:

”Sugar and molasses have been shown to be free from DNA and protein. Thus the human exposure to the transgene and its corresponding expressed protein is likly to be very low, if existing at all.”

”However, animals fed with pulp from sugar beet H7-1 will be exposed to the CP4 EPSPS protein.”

”Since the scope of the application does not cover GMO or food and feed containing or consisting of GMO the environmental risk assassment and an environmental monotoring plan mentioned in Articels 5(5) and 17(5) of Regulation (EC) No 1829/2003 are not required. However, the possible transfer of the inserted DNA by transformation and its possible impact have been assessed.”

”Some Member States requested a clarification whether seed, sugar beets or sugar beet material (portions of roots and remnants of leaves) fall under the scope of the application.”

”The scope of this application is for food produced from or containing ingridients produced from sugar beet H7-1 and feed produced from sugar beet H7-1. Thus the scope only includes products produced from sugar beet H7-1 witch contain no viable plant parts. Therefore there are no requirements for sientific information on environmental risk associated with the accidental release or cultivation of sugar beet H7-1.”

Vi vill återigen påtala att riskerna för konsumtion av råa/livskraftiga/oprocessade växtdelar via biodling med H7-1 odling inom födosöksområdena är uppenbar samt att bin och konsumenter av bipollen riskerar att konsumera halter vida överstigande de 5% halterna man undersökt.

Man anger att det finns risk för att djur får i sig CP4 EPSPS proteiner via konsumtion av pulpan, men anger i själva betänkandet att dessa halter är mycket låga.

Likväl är EFSA/myndigheterna och VU väl medvetna om att högst halter av antibiotikaresistent CP4 EPSPS proteiner finns det i oprocessade växtdelar.

Vi anser att EFSA dragit felaktiga slutsattser då de inte anser att det finns något behov av övervakning på miljön p.g.a att H7-1s marknadsgodkännande inte omfattar konsumtion av GMO utan enbart produkter framställda av GMO.

Vi menar att råa/livskraftiga H7-1 DNA påträffas i biodlarprodukter och att EFSAs slutsatts bör omprövas.

Vi anser därtill att det är uppenbart att EFSA inte beaktat eller övervägt effekterna för biodlingen av att släppa ut H7-1 på marknaden samt att miljöövervakning och miljörisker bör beaktas vetenskapligt även rörande dessa former av grödor.

Det är en ren utopi att anta att GMO-grödor inte riskerar att konsumeras i rått tillstånd exempelvis som rörande sockerbeta, bomull, raps m.m eftersom pollen och gener sprider sig oundvikligen via väder och vind, pollinatörer, männskliga misstag e.t.c.

Därför borde alltid miljöövervakning och effekter på miljön betänkas vid alla former av GMO-odlande.

Därtill finns belägg för att pollenkornen hanterade av bina via inglaserande med nektar inte torkar ut utan bibehålls i oförändrat/oförstört skick.

Vi menar att bipollenet kan insamlas och analyseras rörande dess livskraft.

Med stor sannolikhet kan ett bipollenkorn som åtebördas till ett märke av motsvarande art och vara befruktningsdugligt.

Förmodligen skulle GBG-universitet kunna klargöra denna fråga, vilket vi efterfrågar undersökningar av.

Oavsett är bipollen en växtdel som har bibehållna DNA sekvenser och proteiner samt återfinns oprocessade i biodlarprodukter oavsett vad vi definierar detta innehåll som.(ingridiens eller levande GMO)

Därmed har Göterborgs och Bohusläns biodlardistrikt angett våra främsta skäl att avråda till godkännande av försöksodling av H7-1.

Vi är tacksamma för en bekräftelse på att vårt ytttrande inkommet.

H7-1_sugarbeet_opinion_food_feed_efsa[1]

Bio332_04_GMOdigestion[1]

Long_range_foraging_by_honey_bees[1]

GMO-Sockerbeta: H7-1
– Herbicidtolerant
– Syngenta Seeds AB
Genetiskt modifierad sockerbeta, Beta vulgaris, H7-1
GMO-sockerbetan H7-1 är tolerant mot herbicider med den verksamma substansen glyfosat

Roundup Ready Sugarbeet
Developed by KWS and Monsanto
H7-1(KM-000H71-4)
Certified Reference Material: AOCS
Proteins: CP4 EPSPS

Årets GMO fältförsök av SLU, Syngenta/Monsanto, PSS/BASF, UMU

Fältförsök med genetiskt modifierade växter 2011

I tabellen nedan finns årets fältförsök. Angivna arealer är inklusive gångar, icke genetiskt modifierat kontrollmaterial och skyddsbårder. Försöken är i tabellen uppdelade per beslutsnummer och avspeglar inte det totala antalet fält eftersom det på ett fält kan pågå fler försök. Vi fyller i uppgifterna vartefter de kommer in till Jordbruksverket.

Fältförsök med genetiskt modifierade växter 2011

Gröda Genetisk modifiering Kommun (areal) Tillstånds-havare * Besluts- nummer

Hybridasp Ökad tillväxt Halmstad (1 ha) , Laholm (1 ha) Umu 22-12395/09

Äppel och pärongrundstam Förbättrad rotningsförmåga Lomma (1,6 ha) SLU 22-12183/09

Sockerbeta Herbicidtolerans Svalöv (712 m²), Landskrona (712 m²) Syngenta 22-129/10

Sockerbeta Rhizomaniaresistens Svalöv (712 m²), Landskrona (712 m²) Syngenta 22-12598/09

Sockerbeta Herbicidtolerans och Rhizomaniaresistens Svalöv (712 m²), Landskrona (712 m²) Syngenta 22-12880/07

Potatis Ökad amylopektinhalt                   ???                                PSS 22-13039/09

* PSS = Plant Science Sweden AB
SLU = Sveriges lantbruksuniversitet
Umu = Umeå universitet

Kontakt
Skicka e-post: Vaxtodling
Ring växt- och miljöavdelningen:
036-15 50 00 (växel)